Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Det finns inga förslag om att inskränka rätten att äga skog

Ingrid Zakrisson och Andreas Karlsson, Krokomscentern, skriver med anledningen av Skogsutredningens förslag om fjällnära skog, att de ”kommer inte att bidra till försämringar vad gäller äganderätten eller möjligheterna att nå en klimateffektiv omställning. Vi anser att skydd av skog bör bygga på frivillighet även i fjällnära områden”.

Debatt: C i Krokom: Skydd av skog måste bygga på frivillighet (5 mars)

Det här är ett ständigt återupprepat mantra från Centern och skogsägarrörelsen, men det intressanta är att de aldrig preciserar på vilket sätt äganderätten kommer att försämras eller rättssäkerheten är hotad. Det finns inga förslag om att inskränka äganderätten.

I de fall staten vill lösa in avverkningsrätten så är det med 125 procent av värdet. Ägandet, jakten, med mera, bibehåller skogsägaren.

Att få betalt och ha skogen kvar öppnar för entreprenörsskap inom andra sektorer som kan skapa varaktig sysselsättning; eller att just kunna ”förverkliga sina drömmar” som skribenterna skriver. En stor andel av dagens avverkningar genomförs av entreprenörer som ej bor eller skattar i den kommun där avverkningen sker.

Samtidigt är en inte försumbar andel av skogen ägd av utbor. Det är en omhuldad myt att varje avverkning i till exempel Krokoms kommun leder till mer pengar in i kommunkassan.

Totalt berörs 2 200 hektar enskild mark inom det fjällnära området i Krokoms kommun. Det är skogar som har mycket höga naturskyddsvärden. Dessa skogar har inte avverkats på grund av långa avstånd till industrin, lågt avverkningsnetto, bitvis svårföryngrat och bitvis kvalitetsbrister genom röta och storm- och snöskador.

Samtidigt är det värt att ge de markägare som låtit dessa skogar stå kvar ett erkännande; naturvärdena har utvecklats och det är stora kollager som är bundna och fortfarande binds. Det är helt rätt att ersätta med 125 procent om avverkning ej sker, staten tar inte mark från någon utan en affärsuppgörelse träffas.

Även om inte Sveaskog har mark i Krokoms kommun kan ersättningsmark erbjudas genom så kallat trepartsbyte – det är ingen nyhet, det sker redan idag och det vet Krokomscentern.

Skribenterna menar att skogarna bör brukas för att det är en del i en klimateffektiv omställning – det är ytterligare en myt som skogsnäringen driver hårt. Sverige ska nå nettonoll i utsläpp 2045, då finns inte utrymme att öka skogsuttaget mer. I tidsperspektivet 2021–2045 ger varje avverkning en nettoökning av klimatpåverkan, oavsett om varje träd ersätts med en, två eller tre decimeterhöga plantor.

Skribenterna ifrågasätter varför mer skog ska undantas från avverkning i det fjällnära området. Låt mig vända det till en motfråga: Varför är det okej att också kalhugga – för det är den gängse metoden – de sista procenten av gammal skog i Sverige när den är utpekad som internationellt unik och nästa avverkning på samma yta kan ske först år 2140?

Vilket utrymme till eget bestämmande ger ni då till era barnbarns barn om hur naturresursen skog ska nyttjas när då endast finns en plantage med bruten ekologisk funktionalitet, som ånyo först då kan avverkas?

Ulf von Sydow, Naturskyddsföreningen Jämtland Härjedalen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel