Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Fjällnära skogsägare diskrimineras

Frågan om intrångsersättning vid nekat avverkningstillstånd i fjällnära skog har varit uppmärksammad under en längre tid. Mer och mer kommer nu fram som tyder på att de drabbade markägarna motarbetas på flera håll.

Hittills har det varit Kammarkollegiet som redovisat de mest radikala åsikterna i fråga om samhällets möjligheter att ta för sig av de fjällnära markägarnas skogar utan att erbjuda någon nämnvärd ersättning.

I ett PM framtaget av en arbetsgrupp sammansatt av tjänstemän från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, visar det sig nu att det även inom dessa myndigheter finns förespråkare för starkt reducerade intrångsersättningar.

I dokumentet föreslås att intrång kopplade till nekade avverkningstillstånd ska ersättas på annan grund än det som traditionellt gäller för till exempel biotopskydd och reservatsbildning. Arbetsgruppen förordar en interemisstisk räntemodell som ska löpa under femårsperioder. Sådana beräkningar har redovisats av Kammarkollegiet i svaromål i olika domstolsärenden och då lett till närmast marginella ersättningsnivåer.

PM:et tar avsats i en extern rättsutredning som Skogsstyrelsen själv beställt. I väsentliga delar går arbetsgruppen häpnadsväckande nog emot rättsutredningens uppfattning! Den externa utredningen är till exempel tydlig med att ersättning ska utgå på samma sätt som vid annat intrång. som reservatsbildning. Detta är också departementschefens åsikt i de förarbeten som låg till grund för nuvarande lagstiftning i Skogsvårdslagen.

Argumentationen i PM:et för att intrång ska ersättas på annat sätt vis bygger i huvudsak på spekulation om att omvärldsfaktorer kan komma att ändras. Man hävdar att det rent teoretiskt skulle kunna vara så att staten, efter säg 15 år, inte längre är intresserad av att bevara naturvärden som finns inom ett område som nekats avverkningstillstånd.

Genom att bara betala en låg ”hyra” under en begränsad period skulle staten komma billigt undan och slippa ta en risk för att ha ersatt något som man inte vill ha på sikt. Den omfattande skada som samhället åsamkat skogsägaren för övrigt lämnas det ingen ersättning för.   

Går man tillbaka i tiden och ser hur mycket av den skog som staten pekat ut som skyddsvärd som omvärderats, och i stället kategoriserats som produktionsskog, måste det röra sig om försvinnande små mängder.

Sedan kan man ju undra över i vilket skick hyresobjektet är efter 15 år när det ska återlämnas till markägaren. Den gamla skogen som man tyckte var värd att skydda från början just därför att den var gammal, har nu blivit ännu äldre och troligen är bruksvärdet betydligt försämrat.

Vi tror och hoppas att ovan nämnda PM inte är Skogsstyrelsens slutgiltiga besked i frågan.

Det finns absolut inget lagstöd för att diskriminera fjällnära skogsägare och ge dem sämre ersättning än andra när samhället vill ta av dem rättigheter!

Anders Pettersson, Västerbottens Allmänningsförbund

         

 

 

 

                                                                                       

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel