Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: För mycket biobränslen lämnas i skogen i Jämtland

Skogsindustrin avverkar träd som blir sågtimmer och pappersmassa. Den koldioxid som trädet tagit upp ur luften lagras i träprodukter som fungerar som kolsänka.

Men när vi skördar träd lämnas avverkningsrester kvar i skogen i form av grenar, toppar och stubbar. När dessa rester bryts ner släpper de ut lika mycket koldioxid som de annars kunnat ersätta i form av fossila drivmedel eller kol och olja i industrin.

Energimängden i de restprodukter som blir kvar i skogen är stora, 138 TWh per år för hela Sverige. Det kan jämföras med energianvändningen i de svenska vägtransporterna som 2018 var 92 TWh. Det vore bättre både för klimatet och sysselsättningen på landsbygden om vi använde mer av dessa restprodukter till att i stället producera drivmedel, el och värme.

Vi menar att det är rimligt att ta ut ungefär 60 TWh mer avverkningsrester än i dag. Då har vi tagit hänsyn till att vi inte vill äventyra den biologiska mångfalden eller näringstillgången i skogen. Den mängd vi lämnar räcker för svampar och insekter samtidigt som den tillvaratagna biomassan bidrar till att motverka klimatförändringen.

Utöver dagens användning av skogsbränslen för värme och el finns i Jämtland ungefär 5 410 GWh ytterligare att använda, enligt forskningsinstitutet Skogforsk.

Det direkta utbytet av drivmedel från flis från skogsrester är ganska lågt men eftersom vi redan använder mycket bioenergi för värmeproduktion kan vi till exempel kombinera så kallad pyrolys med el- och värmeproduktion, vilket bland annat träindustriföretaget Setra gör i Gävle.

På det sättet kan 60 TWh extra skogsbränslen användas till drivmedel till en stor del av vägtransporterna, producera el med biokraft för att minska effektbristen i städerna samt minska eventuella energiförluster genom att ta tillvara spillvärme.

Många pratar om att biobränslena inte räcker till. Vi menar tvärtom att efterfrågan är för låg och att vi inte har brist på biomassa. Vi kan ta tillvara mer restprodukter och tillverka biodrivmedel och kraftvärme. Då kan vi klara av både klimatomställningen och skapa sysselsättning i Jämtland och resten av landet.

Gustav Melin, vd Svebio

Pär Eriksson, vd Bruks AB

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel