Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Forskare: När förtroendet sviker för dem som styr ökar entreprenörskapet

Skulle småföretagare kunna klara sig helt utan kommunalt stöd? Kan det till och med finnas fördelar i detta?

Det går givetvis inte att svara obetingat ja på frågorna, men det vore lika fel att tvärsäkert svara nej. Däremot vågar jag påstå att resultaten i mina forskningsstudier visar att vi behöver lära oss mer om de så kallade ”lömska problemen” och vilken effekt de har på landsbygdsutvecklingen.

Det handlar i det här fallet om faktorer, omständigheter och beslut som i hög grad påverkar den enskilde småföretagaren utan att denne själv har möjlighet att påverka.

I min forskning kring ”lömska problem” kan jag till exempel visa att när förtroendet för kommunens tjänstemän och politiker sjunker bland småföretagare så stärks samtidigt entreprenörskapet. Paradoxalt nog. Det är som om man knyter näven i fickan, sluter sig samman och i stället stärker banden småföretagare emellan vilket gynnar entreprenörskapet.

Så, utifrån mina resultat skulle man faktiskt kunna argumentera för att ett kommunalt beslut att köpa ut en hög chef, likt Bergs kommuns beslut kring sin personalchef, i förlängningen kan vara positivt för etableringen och utvecklingen av småföretag i Bergs kommun. Argumentationen bygger då på ett välkänt faktum, nämligen att den här typen av beslut ofta leder till ett förtroendetapp för de styrande i kommunen.

Tidigare forskning säger att det finns en positiv synergi, med andra ord ett väl fungerande förtroende, mellan kommuner och småföretagare. Speciellt i ett demokratiskt välfärdsland som Sverige. Detta betyder också att näringslivskontoren i landsbygdskommuner anser att deras arbete är avhängande viktigt för etablering och utveckling av småföretag. 

Men när jag, i min avhandling, gjorde fallstudier i de jämtländska kommunerna Berg, Krokom och Östersund samt Sorsele i Västerbotten så visar intervjuerna med småföretagarna på en helt annan bild.

Småföretagarna själva har nämligen helt andra åsikter, som att kommunens handläggningstider är för långa, att kompetensen i kommunen borde höjas och att faktumet att en person kan ha flera roller kan skapa problem. Och småföretagarna hävdar också att de inte är beroende av kommunen och att de på egen hand klarar av att etablera och driva företag.

Det är möjligt att någon blir provocerad av tanken på att småföretagare kanske skulle klara sig bättre utan kommunalt stöd. Men låt i så fall inte tanken stanna vid frustration, se det i stället som att det behövs en ökad förståelse för hur ”lömska problem” påverkar småföretagarutvecklingen på landsbygden i Sverige och var gränsen mellan hot och möjlighet går när det gäller sänkt förtroende för kommunen.

Anne Pierre, doktor i företagsekonomi vid Mittuniversitetet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel