Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Förvånande att så många polisärenden preskriberas

ÖP berättade i en artikel att ett brott mot en ordningsvakt (våld mot tjänsteman) inte skulle leda till åtal på grund av reglerna om preskription. Dessutom uttalade polisen David Redin sig om polisens hantering av ärendehanteringen.

Polisen: "Det är aldrig bra när ett ärende preskriberas" (15 februari)

Polisen har till uppgift att utreda brott. Hur detta ska skötas återfinns i rättegångsbalken och förundersökningskungörelse. Där anges bland annat att en förundersökning ska inledas så snart det finns skäl till anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtlar har förövats (till exempel våld mot tjänsteman).

Under förundersökningen ska det utredas vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga skäl för åtal. Förundersökning leds av Polismyndigheten eller åklagare (förundersökningsledare).

En förundersökning behöver inte inledas om det är uppenbart att brottet inte går att utreda. En inledd förundersökning ska läggas ner om det inte längre finns anledning till dess fullföljande (till exempel brott kan inte styrkas, gärningsman är okänd eller brottet är preskriberat) eller till följd av regler om åtalsunderlåtelse.

Under förundersökningen gäller vissa principer såsom objektivitet, hänsyn samt skyndsamhet. Förundersökningsledaren har ansvar för förundersökningen i dess helhet vilket innebär att förundersökningen ska bedrivs effektivt och att den enskildes rättssäkerhetsintressen tas till vara. 

Jag själv har tjänstgjort som polis i 43 år bland annat i Jämtlands län som chef för kriminalavdelningen samt som länsvakthavande befäl.

Ett ärende som läggs ner på grund av preskription är alltid ett nederlag för en rättsvårdande myndighet. Framför allt är det en rättsförlust för den som drabbats av brott vid dessa beslut. Detta innebär att en brottsutsatt person aldrig kan få sin sak prövad vid domstol och få upprättelse eller ekonomisk kompensation i form av skadestånd. 

Jag själv har tjänstgjort som polis i 43 år bland annat i Jämtlands län som chef för kriminalavdelningen samt som länsvakthavande befäl. Att lägga ner ärenden på grund av preskription var ytterst sällsynt före omorganisationen inom polisen.

Jag blir mycket förvånad när gruppchefen för utredningsverksamheten, David Redin, påtalar att 50 ärenden gick till preskription under år 2017. Skulle detta stämma begås det lagbrott då man så tydligt åsidosätter skyndsamhetsprincipen. Justitieombudsmannen har vid åtskilliga tillfällen påtalat vikten av att tillämpa skyndsamhetsprincipen såsom föreskrivs i regelverket.

Någon i polisledningen måste ha ett juridiskt ansvar för den uppkomna situationen då 50 brottsutsatta personer kan ha berövats sina rättssäkerhetsintressen.

Omorganisationen hos polisen som trädde i kraft 1 januari 2015 visar med all tydlighet att allt inte blivit bättre, snarare sämre enligt min åsikt.

Bengt Stadin

 

 

 

 

 

 

 

 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel