Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Hästnäringen i länet är mycket mer än en ”trevlig hobby för kvinnor”

Annons

Kan du tänka dig en näring som står för 0,5 procent av vår svenska BNP, är en av landets största idrotter, omsätter cirka 720 miljoner kronor i länet samt håller en fjärdedel av det jämtländska landskapet öppet?

Vi pratar förstås om hästnäringen. Med tanke på siffrorna kan man tänka sig blomstrande företag och ett starkt fäste i samhället. Så ser det dock inte ut.

Jordbruksverket genomförde en undersökning där var tredje hästhållare uppgav att de såg en utvecklingspotential inom sin verksamhet och var tionde såg utvecklingspotential inom nya verksamheter. De faktorer som hindrade företagarna att växa berodde, enligt dem själva, till störst del på ekonomiska faktorer.

Hur blev det såhär?

En av anledningarna är det faktum att hästar inte sällan ses som ”en trevlig hobby för kvinnor”. Vilket det ju för många är, men det ska inte utesluta att en vinstdrivande verksamhet också kan drivas.

Passionen för sitt företag ses i de flesta andra sammanhang som en styrka, men inom hästnäringen anses det innebära avsaknaden av vinstsyfte. Dessa fördomar gör det svårt att ta lån, söka jordbruksstöd eller registrera sin verksamhet hos Skatteverket. Ett ”hobbysynsätt” är direkt tillväxt- och utvecklingshämmande, så låt oss ändra på den uppfattningen.

Först och främst är hästnäringen väl utbredd i länet med tre travbanor, två hästgymnasier, en riksanläggning och 17 ridklubbar. Utöver det rider omkring 15 000 människor regelbundet och det finns cirka 75 stycken aktiva uppfödare.

Sveriges nationella strategi för hästföretagande ska främja innovativa och livskraftiga hästföretag och enligt Hästnäringen i siffror bidrar var nionde häst till ett helårsarbete.

På den nationella nivån står inackordering för den största delen av hästrelaterad verksamhet, på andra plats varor och utrustning och på tredje plats finns foderproduktion och foderförsäljning.

För att branschen ska utvecklas behövs entreprenörskap, småskalighet samt produktutveckling. Stallet erbjuder en mängd affärsmöjligheter då det utvecklar ledare, är en plattform för jämställdhet och integration, en träningsform samt stärker mental hälsa.

Ofta är verksamheterna tätortsnära, antingen direkt i en tätort eller i omkringliggande landsbygd, vilket gör att hästen på ett unikt sätt binder ihop land och stad och skapar attraktiva miljöer för kvinnor, män, unga som gamla.

Vi vet att lyckade företag kännetecknas av tydliga mål och passion samt att en näringsverksamhet består av varaktighet, självständighet och har ett vinstsyfte. Därför ska hästbranschen vara självklar vid satsningar på länets företagsutveckling och det borde finnas fler vinteranläggningar för trav- och ridsport, plattformar för nya innovationer och för dialog mellan stallen och dess direkta omgivning.

Vi behöver samhället för att driva våra företag vidare, men framför allt behöver samhället oss. För att tusentals människor ska kunna fortsätta med sitt rid- eller körintresse, för arbetstillfällen, öppna landskap och för att starka ledare driver Jämtland framåt.

Catarina Espmark, ledamot LRF Jämtlands regionstyrelse

Karin Mattsson och Inger Netterström, Frösö Hästgård

Eva-Lena Blom, regional koordinator hästnäringen i Jämtland

Sofie Flodin, Dille Gård

Malinda Alriksson, Wången

Helén Forsgren, distriksveterinärerna

Lisa Nilsson, unghästutbildare och ledamot LRF Ungdomen Jämtland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel