Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: HD-domen borde ge ett starkare skydd för hela det samiska samhället

Artikel 5 av 7
Girjas sameby får ensamrätt till jakt och fiske i fjällen
Visa alla artiklar

Annons

Nu är det äntligen avgjort i Högsta domstolen. Girjas sameby har fått rätt mot svenska staten vad avser vem som får upplåta jakt och fiske inom samebyns område.

Domslutet var oväntat på så sätt att HD hänvisar till urminnes hävd som grund för Girjas upplåtelserätt. Domen är också historisk genom att HD anpassat begreppet urminnes hävd extensivt till det samiska bruket, det vill säga till ett annat bruk än svensk jordbrukstradition.

Urminnes hävd innebär att enskilda samer – inte bara samebymedlemmar – som vid var tid har levt och verkat på området, och i vart fall från mitten av 1700-talet, har upparbetat och förvärvat en jakträtt och en fiskerätt som är grundad på urminnes hävd.

Således har alla samer, oavsett medlemskap i sameby, som bott och verkat i området, varit delaktiga i och möjliggjort för Girjas sameby att de nu har rådighet över upplåtelser av småviltjakt och fiske inom området.

När jakt- och fiskerätten upparbetades och blev urminnes hävd, vid ingången till den första renbeteslagen 1886, betraktades samer som en enhet utan åtskillnad av något slag. Detta visar vikten av att ett enat samiskt folk i sin helhet har störst möjlighet att få till stånd förändringar som för samefrågan framåt.

Med dagens lagstiftning, som på ett påtagligt sätt splittrar dagens samer, är det svårt att se sig själva som en enhet. Men detta är ett hinder som måste undanröjas oavsett om man gynnas av svensk lagstiftning eller ej. Alla har här ett ansvar.

Konsekvenserna av domen borde bli en ny praxis som kan ge starkare skydd för hela det samiska samhället, tycker man, men det återstår att se.

Många svåra frågor återstår att lösa; till exempel så är det nödvändigt att undanröja de hinder enskilda samer som omfattas av urminnes hävd påverkas av. Nämligen att dessa enskilda samer genom nuvarande lagstiftning är förhindrade att tillämpa sin renskötselrätt grundad på urminnes hävd, samma urminnes hävd som Girjas åberopar. (Rennäringslag 1971:437 1§, tredje stycket, Renskötselrätten får utövas av den som är medlem i sameby. Lag 1993:36. Sameby beslutar alltså självt om vilka som får bli medlemmar eller inte.)

På vilket sätt HD-domen kommer att uppfattas och hanteras av omgivningen sedan allt har lugnat ner sig får framtiden utvisa.

Samer lever inom en omslutande stat utan egna gränser och är fullvärdiga svenska medborgare. Och är alltså en del av det svenska samhället. Därför är det viktigt att relationerna, som kan ses som en liksidig triangel mellan staten, samer i sin helhet och ortsbefolkningen, harmonierar. Om så inte sker kan det bli problematiskt.

Hur Girjas tänker hantera relationerna med omgivningen vet vi inget om, men att döma av vad ordföranden i Girjas sameby uttalat i anslutning till domen, verkar han vara inne på att prioritera lokalbefolkningen.

Lars-Paul Kroik, Sametingsledamot Burgfjäll

Lars-Jonas Johansson, Sametingsledamot Björkvattsdalen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel