Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Hypotyeros en folksjukdom att ta på allvar

Sista året har flera tidningar skrivit om hur det kan vara att leva med hypotyreos och om vården de intervjuade fått/inte fått. Artiklar som varit skrivna ur verkligheten. Tidningarna ljuger inte när de berättar om många sköldkörtelsjukas tuffa verklighet, det är definitivt inga “hitta-på-symptom”.

Hypotyreos (underproduktion av sköldkörtelhormon) är en folksjukdom där cirka 480 000 personer är drabbade i Sverige.

I Jämtlands län finns cirka 5 500 personer som medicinerar med standardbehandlingen Levaxin. Enligt de flesta undersökningar brukar medicineringen fungera bra för 80 procent av patienterna medan 20 procent har kvarstående symtom. Dessa symtom kan vara olika för varje individ, exempelvis en trötthet som aldrig går över hur mycket man än sover, fysisk orkeslöshet som i vissa fall kan bli värre vid fysisk aktivitet, koncentrations- och minnessvårigheter och viktuppgång.

De symtom som flera som haft covid-19 nu berättar om liknar de som vår patientgrupp drabbas av. Det är många med hypotyreos, Hashimotos, Graves och andra autoimmuna sjukdomar som känner med denna nya patientgrupp. Vi vet precis hur det är när livet förändras och det man tog för givet inte längre fungerar.

För en stor grupp av sköldkörtelsjuka har symtomen varat i några månader, i värsta fall i åratal. Statistiskt sett bör det vara omkring 1 000 personer i Jämtlands län som inte är hjälpta av standardbehandlingen med Levaxin. Var finns de patienterna idag? De flesta finns hos primärvården, eftersom hypotyreos betraktas som en lätt sjukdom att behandla.

I primärvården kan svårt sjuka få möta olika stafettläkare eller läkare utan erfarenhet, när patienten egentligen behöver mötas av specialkompetens, kontinuitet och ett förtroendefullt samarbete.

Den vård som erbjuds i dag varierar stort mellan regioner och hälsocentraler.

Det saknas ett nationellt vårdprogram och systematisk uppföljning. Ändå hävdar man att sköldkörtelvården fungerar bra. Sedan januari i år finns nationellt kunskapsstöd som skall följas upp av regionerna med regionala riktlinjer.

Som patientförening anser vi att det är viktigt att de regionala riktlinjerna sätter patientens mående i fokus, att det blir en systematisk uppföljning och att politiker och läkare slutar att förneka de problem som finns.

De regionala riktlinjerna behöver behöver bygga på en bredare kunskapssyn och utgå från patientens mående. Som patientförening ska vi göra vad vi kan för att hjälpa till så att sköldkörtelsjuka i framtiden inte ska behöva söka dyr privatvård utanför länet för att få hjälp.

För långtidssjuka med covid-19 symptom föreslår Socialstyrelsen att regionerna arbetar med ett strukturerat omhändertagande och specialistteam. Ett sådant arbetssätt skulle också kunna vara bra för patienter med långvariga sköldkörtelsymtom. Det finns många politiska dokument om patientinflytande. Det är dags att visa det i handling.

Robert Ingvarsson, ordförande, Sköldkörtelförbundet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel