Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Joel Nordkvist (M): Skolan måste uppmuntra elever att sträva efter bildning

Kunskapen finns mer lättillgänglig än någonsin. Google, push-notiser och sociala medier erbjuder en aldrig sinande källa till kunskap om det mesta som sker i världen - när det sker.

”If you can google it, you asked the wrong question” är ett begrepp för vår tid, något som också innebär utmaningar i klassrummet med kunskapsinlärningen. Det höjer vikten av det rationella och kritiska tänkandet. Allt som står på internet är inte sant, och en utmaning att inte ta lätt på.

Ett relaterat problem är att när mycket tid ägnas till snabba digitala nyhetsflöden i unga år så riskerar många barn att tappa förmågan till djupläsning som en bok erbjuder, något som i förlängningen kan göra studieresultat och högre utbildning till en ren klassfråga.

Social rörlighet innebär att ens bakgrund inte spelar någon roll för det man väjer att bli. Men om detta ska bli möjligt för fler så måste läsning premieras i tidig ålder. Utan ett elementärt läshuvud så blir möjligheterna för framtiden mer begränsande. Barn är mottagliga för mycket kunskap och utveckling i tidig ålder, de borde därför uppmanas att läsa böcker lika mycket som de läser på sin surfplatta.

Digital teknik kan erbjuda värdefull hjälp i utbildningen, men det ger inte per automatik bättre kunskap eller inlärning av den. Framför allt så är det inte heller kunskap som alltid är det primära, utan hur man bäst använder den. Det är här det kritiska och rationella tänkandet blir värdefullt.

Utbildning är inte svaret på alla frågor, men en strävan efter bildning är en nyfikenhet på att söka svar på frågor utan att vara ombedd att göra det. Om bildningsnivån i samhället sjunker blir det lättare att acceptera alternativ fakta. I en undersökning för tio år sedan visade det sig att över 90 procent av de svenska ungdomarna inte kände till slav- och dödslägren Gulag i Sovjetunionen, en resultat som är skrämmande.  

Det finns väsentliga skillnader på utbildning och bildning. För att illustrera ett exempel: En elev kan när hon är myndig aldrig ha läst en bok, om hon inte tvingats till för att det var ett kursobligatorium, medan hennes klasskompis kan ha läst flera skönlitterära klassiker och därtill hittat en författare eller genre hon tycker särskilt om. Eleverna kan dock befinna sig i samma betygsområde.

Precis där har skolan brustit i ett viktigt uppdrag - att bidra till en lust för lärande. Det är en väsentlig skillnad i att lära sig för sakens skull (kursmoment i utbildningen) och att lära sig för lärandets skull (bildning). 

Att läsa för att ha läst är en sak, att reflektera över textens innehåll är någonting helt annat, men i förlängningen utgör det dock en milsvid skillnad. För att ta de två eleverna som exempel igen så kan det förstnämnda innebära en väg mot inlärd hjälplöshet och beroendeställning medan den andra eleven lärt sig värdet av självständighet och oberoende.

Det gamla ordspråket ”Lär inte för skolan, lär för livet” gör sig påmint och är fortfarande relevant. 

Joel Nordkvist (M), vice gruppledare M i Östersund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel