Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: KD: Att få en bostad är det viktigaste för den som är missbrukare

Annons

Missbruk har under lång tid ansetts som något som handlar om personlig moral, eller snarare brist på densamma. Den allmänna uppfattningen har varit att personer med missbruksproblem kan sluta om de bara vill.

Attityden har varit mycket nedlåtande och ofta får missbrukaren rådet att skärpa sig och uppföra sig som folk!

Denna attityd har självklart påverkat det offentliga, i första hand socialtjänsten som har krävt att missbrukaren ska genomgå avgiftning och sedan bevisa för myndigheten att man har skärpt sig. Genom att bevisa att man klarat sig utan alkohol eller droger under en viss tid kunde man få mer handfast hjälp som korttidsboende, försöksboende och kommunala andrahandskontrakt.

Men det finns en uppsjö av hinder för en bostadslös person att få tillgång till en egen bostad. Några exempel är att försörjningsstöd inte räknas som inkomst, detta gäller även vissa kommunala bostadsbolag, vilket omöjliggör ett eget boende.

Det ställs upp regler att du inte får ha husdjur, inte får använda alkohol eller droger i någon form. Socialförvaltningen måste stå som hyresvärd och i sin tur hyra ut i andra hand. Du kan som boende tvingas acceptera att socialförvaltningen har rätt att på eget bevåg ha tillträde till lägenheten utan den boendes tillstånd.

Utifrån detta synsätt utvecklas den allt igenom dominerande trappstegsmodellen som går ut på att den missbrukande ställs inför ett antal olika ”trappsteg” som var och ett innehåller olika slags krav som måste klaras av innan nästa trappsteg får äntras.

Det är tyvärr väldig få missbrukare som lyckas med alla trappsteg och då tvingas börja om igen. Det förstår nog de allra flesta av oss att detta leder till ett misslyckande, självförtroendet minskar, det sociala relationerna försvinner och man hamnar i hemlöshet. Det kan verkligen inte vara rimligt att denna modell ska användas år ut och år in när ytterst få faktiskt blir hjälpta av den.

I dag har vi en annan syn på missbruk; vi vet att det är en beroendesjukdom och vi vet att en person med beroendesjukdomar behöver kvalificerad hjälp under lång tid och en trygg social situation medverkar till ett bättre resultat.

Det är här den evidensbaserade metoden Bostad Först kommer in i bilden. Ett arbetssätt som tar sin utgångspunkt i att det första – och ibland det enda – en hemlös behöver är ett eget boende, en plats att kalla sitt hem.

Detta är ju egentligen självklart. Som bostadslös är det svårt att klara livet på ett bra sätt. Allt vardagligt blir stora bekymmer. Var ska jag bo i natt? Var ska jag sköta min personliga hygien? Var ska jag träffa mina barn? Vart ska min post skickas?

Man måste alltså börja med bostaden och sedan erbjuda missbrukaren den hjälp som personen är mottaglig för och som den vill ha. Det är dock inte lösningen på alla problem men för många är det en förutsättning för att lyckas bli frisk från sin beroendesjukdom.

De som får en bostad tenderar att minska sitt missbruk, får lättare att behålla sociala relationer, blir mer villig att erkänna sina problem och mer motiverad att genomgå behandling. Den egna bostaden bidrar till att kontakter med barn, släktingar och vänner underlättas och kan återupptas vilket leder till en stabilare social situation.

Genom att personen med missbruk eller beroendesjukdom förutom lägenhet också erbjuds stöd och hjälp utifrån sina egna behov, kan många återgå till ett liv som är mindre präglat av beroendesjukdomen.

Här finns det förutom det rent mänskliga även en ekonomisk sida. I jämförelse med trappstegsmodellen blir kostnaden för en person i Bostad Först mellan 100 000 till 200 000 kronor lägre per person och år (Boverkets rapport ”Vad kostar Bostad först” 2015) Detta skulle leda till betydande minskade samhälleliga kostnader.

Vi kristdemokrater avsätter 250 miljoner kronor för att införa Bostad Först i hela landet.

Vi föreslår att Socialstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta regler för hur Bostad Först ska vara den primära insatsen för hemlösa personer med samtidig beroendesjukdom. Vidare att det inrättas en nationell expertgrupp för att vidareutveckla metoden Bostad Först och bistå kommunerna för att antingen införa eller utvidga användandet av modellen.

Stephen Jerand (KD) kommunalråd, vice ordförande KD Östersund

Lena Östling (KD) ordförande

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel