Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Kirurg efter mötet på sjukhuset: Vi kräver akuta åtgärder – tiden rinner och skeppet sjunker

 
Vårdkrisen i Jämtland och Härjedalen
Visa alla artiklar

I fredags var det dags för möte mellan personalen på kirurgen, regionledning och politiker.

Maria rörd till tårar efter stormötet om sköterskornas arbetsvillkor på sjukhuset: ”Det står mycket på spel” (21 augusti)

Personalen på golvet signalerade tidigt i år att beslutet av en ny arbetstidsmodell skulle sluta i katastrof, vilket det gjorde. Det krävdes dock att 21 kirurger höjde sina röster för att ledning och politiker skulle sätta sig ner och lyssna.

Debatt: Sjuksköterskorna flyr från sjukhuset – vad gör våra regionpolitiker? (10 augusti)

Mötet resulterade dock i besvikelse och frustration, delvis från läkarsidan men framför allt från våra sjuksköterske- och undersköterskekollegor.

Mötet inleddes med en kortfattad summering och bakgrund till varför vi kallat till mötet. En del av de inbjudna verkade inte ha förstått allvaret i situationen. Sjuksköterskekollegor, erfarna och nya, gav därefter gripande vittnesmål om hur deras arbetsdagar ser ut samt varför de valt att sluta. Vittnesmålen skulle räcka för att en bra ledare skulle ifrågasätta om det som görs är rätt.

Sedan berättade erfarna kolleger om att vi varje dag bryter mot patientsäkerhetslagen, arbetsmiljölagen och hälso- och sjukvårdslagen, något som inte verkade beröra ledningen. En snart pensionerad kollega, som jobbat i över 30 år, berättade om sin egen oro för att hamna på kirurgen någon mörk dag och att han troligtvis skulle söka vård hos någon annan.

Politikerna, framför allt Tom Silverklo (C), bevisade att de i princip inte har en aning om hur sjukvården fungerar, hur vi jobbar, hur mina kolleger sliter, hur de gråter och blöder på arbetsplatsen. Han gav samma gamla återkommande politiska klichésvar och bortförklaringar om något stålbad och en blödande patient som behöver åtgärdas.

Han lade skulden på företrädarna och informerade även oss fint om att han exempelvis frusit sin lön i fyra år framåt som åtgärd, sin lön på cirka 31 000 kronor i månaden för 50 procents arbete. Vår ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden jobbar 50 procent medan hela regionen går igenom ett stålbad och blöder? Detta är en fundering i sig som kan diskuteras en annan gång.

Din löneutveckling under fyra år som du så snällt avstått från, Herr Silverklo, motsvarar förmodligen en sjuksköterskas löneutvecklingen under hela sin karriär. En sjuksköterska som på kirurgen jobbar dag, kväll, natt, varannan helg, jul, påsk och midsommar.

Efter mötet uttalade sig Silverklo om att han inte har någon uppfattning om hur det går till på vår arbetsplats för att han är ny och varit i sin position i bara ett och ett halvt år. Vad har Silverklo gjort det senaste ett och halvt året? Var har han varit när personalen skrikit?

Medarbetarna ville ha en konkret siffra på vad AB-modellen skulle spara i kronor jämfört den tidigare arbetstidsmodellen, men detta kunde regionledningen inte ge oss. De kunde heller inte redovisa resultatet av en risk- och konsekvensanalys.

På frågan om vilka åtgärder som ska vidtas för att lösa det akuta läget fick vi inget svar, det enda besked vi fick var från vår områdeschef som meddelade att vi kommer att ha ännu färre vårdplatser efter sommaren, 40 platser. Detta för att den kvarvarande personalen inte ska slita ihjäl sig.

Fyrtio vårdplatser räcker dock inte för kirurgkliniken i Östersund. Vi hade förut 56 vårdplatser som vi knappt klarade oss på. Vad är det för vård vi kommer att erbjuda då? Vad kommer att hända med patientlidandet?

Befolkningen kommer inte att minska för att vi har färre vårdplatser. Nej, men vi kommer att satsa på en mellanavdelning som tar hand om de medelsvåra patienterna, säger Maria Söderkvist. Ursäkta? Hur ska det lösa det akuta läget? Har vi råd med en ny avdelning? Vem ska bemanna den? Nyexaminerad sjuksköterska/undersköterska? För att vi har snart inte har några erfarna kvar – vi har snart ingen personal kvar!

Det pratades en del om jämlikheter och orättvisa i arbetstidsmodeller. Vilken orättvisa? Vilka har uttryckt den? Alla vet att det finns skillnader mellan arbetsplatser och arbetsbelastning, skillnader som måste översättas i arbetstid och ersättning – det är det som är rättvisa!

HR-chefen gav dock positiva besked! Han informerade om att det vi kallar massuppsägning till stor del egentligen handlar om internförflyttningar. Vad bra! Som kirurg är ju detta dock fullkomligt oväsentligt. För vem ska ta hand om mina patienter på kirurgen? Vem ska smärtlindra den cancersjuka? Vem ska stötta anhöriga till patienten som precis gick bort? Vem ska kalla på mig när min patient är på väg att krascha i en septisk chock?

De säger att det finns planer och budget under 2021 för att satsa på den erfarna personalen och utbilda de nya, men återigen – vilken personal pratar ni om? 2021 kommer vi inte ha någon kvar att satsa på för att alla kommer att ha slutat innan årsskiftet om inga akuta åtgärder vidtas.

Förtroendeklyftan mellan oss på fältet och ledningen och politikerna som nämnts tidigare, den finns inte längre, det har blivit ett vakuum. Det lilla förtroende man hade för ledningen förlorades totalt efter mötet i fredags och jag har väldigt svårt att tro att det kommer att uppstå igen.

Jag personligen har inget förtroende för region- eller hälsosjukvårdsdirektören längre och inte heller till politikerna. Det enda goda de kan göra innan de avgår är att försöka åtgärda krisen nu akut och ge sjuksköterskor och undersköterskor det som behövs för att kunna stanna kvar samt locka tillbaka de som har slutat.

Kirurgi handlar om teamarbete och som kirurg har jag det yttersta ansvaret för patienten. Splittras teamet kan jag inte garantera en trygg och säker vård.

Ni hålls ansvariga för det som händer nu och vi kräver akuta åtgärder. Tiden rinner och skeppet sjunker. Läget just nu är precis som du säger Tom – skit. Till skillnad från dig önskar vi dock inte guld och gröna skogar, utan bara rimliga arbetsvillkor för personalen närmast patienten.

Haytham Bayadsi, specialistläkare kirurgi

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel