Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Kvinnojouren: Viktigast med #metoo – du är inte ensam!

Den rörelse som samlas under hashtaggen metoo drar över världen.

Genom #metoo-rörelsen visar kvinnor systerskap; vi ser, vi hör, vi förstår, vi bekräftar, vi har varit där. Vi visar hur vanligt det är att kvinnor utsätts för mäns våld och sexuellt våld i olika former. Vi möter det överallt, hemma, på jobbet, på bussen, i föreningen, på torget och på nätet.

Genom #metoo-rörelsen visar vi att kvinnors sammanhållning är viktig och när den är stark kan den skaka om det patriarkala samhället i dess grundvalar.

Precis så gjorde kvinnor på 1970-talet – gick samman och berättade om sina upplevelser av våld, stöttade och skyddade varandra och gjorde de gemensamma upplevelserna av mäns våld till politik.

Det blev starten till kvinnojoursrörelsen, som sedan dess dag efter dag och år efter år, oavsett politiska vindar, kampanjer och motstånd kämpat på och arbetat för att kvinnor och barn inte ska utsättas för mäns våld.

Vårt arbete handlar om stöd till enskilda utsatta men också om förändringsarbete.

Vi ser varje dag konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor.

Det viktigaste budskapet är alltid: Du är inte ensam.

– Det finns ingenting så kraftfullt som insikten att du inte är ensam, säger Tarana Burke, som startade #metoo-rörelsen 2006.

#metoo står för ”det har hänt mig också”.

#metoo gör det vi redan visste synligt, rörelsen åskådliggör kvinnohatet.

#metoo betyder: ”det räcker nu – när vi går samman kan vi förändra”.

Och förändringsarbete behövs på många plan:

• lagstiftning

• praktik/handläggning på myndigheter

• praktik/handläggning på arbetsplatser

• utredningar hos polisen

• hantering i domstol

• beskrivningar i medierna

• sexistiskt språkbruk

• stöd till utsatta

Men just nu lyssnar vi och låter berättelserna komma. Nu är det viktigt att den som har en berättelse kan lämna den till en omgivning som tar den till sig.

Med omfattningen av berättelser om övergrepp och sexuella trakasserier visas vidden av problemet med mäns våld mot kvinnor, strukturerna blir tydliga. Grunden finns i bristen på jämställdhet, i bristen på respekt för kvinnor – och konsekvenserna är ett folkhälsoproblem.

Det är dags för män att göra upp med grabbkultur, ryggdunkande och sexistiskt medlöperi och börja ta ansvar för maskulinitet och börja förändra unkna normer.

Vi kräver att män börjar reflektera och diskutera sinsemellan. Diskutera sina beteenden, mansrollen, hur de upprätthåller en våldtäktskultur och hur de i stället ska bidra till en samtyckeskultur. Och vända sig till polisen med insikter om att tidigare handlingar kan ha varit brottsliga istället för att bara berätta om dem i sociala medier.

Då tar män ett genuint ansvar – och vi kan skapa riktig förändring.

Jessica Ottosson, Helén Fredriksson, Elin Olofsson, Erika Zakrisson, Marie Bergander, Jessica Rundberg, Bendigt Eriksson

styrelsen för Kvinnojouren Jämtands län

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel