Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Lärare: Stora delar av särskolan befinner sig i limbo

 
Skolkarusellen i Östersunds kommun
Visa alla artiklar

Alla dessa märkliga turer i skolpolitiken kan knappast ha undgått någon läskunnig i kommunen. En mängd frågor och frågetecken fortsätter att radas upp vartefter undersökande journalistik klargör mycket av det som hitintills skötts och hanterats i mindre sällskap.

Särskolan har varit en av dom första skolverksamheterna som har utsatts för påfrestningar när politiken rumsterat om. Av allt att döma kommer detta att fortgå med många andra berörda skolenheter framgent.

Det finns säkert syften och någon form av mål i det som händer, om än svårmotiverade och i vissa delar obegripliga.

Stora delar av särskoleverksamheten befinner sig för närvarande i vad som populärt brukar kallas ”limbo”, spänt läge, vänta, avvakta och att försöka se ljuset i tunneln.

Men fram till det att särskolan skall lokaliseras på Storsjöskolan om kanske tre-fyra år kan inte flera viktiga och inför framtiden avgörande processer gällande särskolan i Östersunds kommun vänta.

Ett signum för visionärt utvecklingsarbete är strategiskt ledningsarbete. Då menar vi inte ett avhändande förhållningssätt där övergripande innehåll och verksamhetsutveckling till stora delar sätts i knäet på personal och pedagoger.

I det dagliga skolarbetet pågår ett ständigt utvecklingsarbete. Med våra elever i fokus arbetar vi med att på ett individanpassat sätt möta respektive elevs behov och utvecklingspotential. Till vår hjälp har vi även Arbetsplaner, Lokala Pedagogiska planer, IUP, Kartläggningar, Likabehandlingsplaner plus ytterligare ett antal planer. Föräldrasamarbetet/kommunikationen är ytterligare en viktig del i utvecklingsarbetet.

Alla dessa delar tillsammans kan sägas utgöra ”finliret” och kärnan i särskolans verksamhet.

Det lokala ledarskapet är våra rektorer som i sina uppdragsbeskrivningar har uppdraget att vara våra pedagogiska ledare. Vi kan se och märka att våra pedagogiska ledare är hårt belastade med administrativa uppgifter och möten. Det begränsar på ett märkbart sätt rektorernas möjligheter att finnas ute i verksamheten för att skaffa sig nödvändiga detaljkunskaper som i ett senare skede blir till verktyg i det pedagogiska ledarskapet.

Om vi flyttar upp våra frågeställningar några pinnhål, hur ser det strategiska utvecklingsarbetet ut på förvaltningsnivå? I den frågeställningen är vi specifikt intresserade av ovan angivna arbete som berör särskolan och det övergripande och strategiska utvecklingsarbetet och visioner för denna.

Från politiskt håll vill man gärna framhålla att det som nu sker är en historiskt unik satsning på skolan. Vi vill få klarhet och insikt i på vilket sätt denna historiskt unika satsning kommer att tillföra särskolan något nytt?

Vi förutsätter att satsningen inte bara handlar om byggnationer, upprustningar av lokaler och omflyttning av elever för stadieindelningen F-3, 4-6 och 7-9.

Det har sökts pengar från Mittuniversitetet för någon form av utvecklingsarbete och det kan vara bra. Utvecklingsarbete är naturligtvis något som hela tiden skall pågå med oavbruten kontinuitet och inte vara beroende av eventuell inblandning från Mittuniversitetet.

Men i särskolans värld har vi nu ett akut behov av lednings- och utvecklingsarbete på högsta förvaltningsnivå, som vi inte längre kan vänta på. Det som krävs är av en sån omfattning och på en sådan nivå att våra redan hårt belastade rektorer inte skall vara bärare av den processen i första rummet.

Det vore klädsamt och respektfullt att få en presentation av det utvecklingsarbete som bedrivs på förvaltningsnivå. Visioner och strategier för att höja särskolans kvalitet är också högintressanta. Vi välkomnar den/de personer som arbetar med dessa frågor, att föra ut pågående utvecklingsarbete till berörda särskoleverksamheter.

Uttalanden som emellanåt förs fram: ”Vi ska bygga Sveriges bästa skola/särskola”. I sådana utfästelser är lokalerna naturligtvis viktiga, men tyngdpunkten måste ligga i innehållet och utformningen av verksamheten som skall bedrivas däri.

Vi vill gärna tro på en lysande utveckling av särskolan i Östersunds Kommun.

Peter Rosengren

Annika Mårtensson

Lärare på Körfältsskolan Grundsärskola med träningsinriktning senare delen