Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Lärarnas Riksförbund: Ragunda kommun måste uppvärdera läraryrket

Annons

Ny statistik som Lärarnas Riksförbund publicerade 6 februari visar på en svag löneutveckling för lärare. I snitt låg lönehöjningen på lägsta nivån sedan 2012.

Den senaste tidens utveckling för lärare i den svenska skolan är oroväckande. Arbetsbelastningen ökar och lönepåslagen har varit blygsamma. Trots att lärarlönerna haft en positiv utveckling de senaste åren, har vi endast sett en återhämtning, inte uppvärdering av läraryrket. Om den positiva löneutvecklingen nu avstannar, kommer vi aldrig kunna lösa lärarbristen.

Sverige är ganska ensamt i sitt slag att ha fått kritik från OECD för att lärarlönerna varit för låga. Detta efter att OECD fick utvärdera den svenska skolan efter det rekordlåga PISA-resultatet år 2012. Enligt OECD hade länder med goda skolresultat högre lärarlöner än Sverige. Att lyfta lärarkåren lönemässigt var därmed helt centralt.

I dag har staten tagit större ansvar för lärarlönerna och nu ligger ingångslönen för en högstadielärare i Sverige en bit över genomsnittet i OECD. Däremot är löneutvecklingen fortsatt mycket sämre jämfört med andra OECD-länder. Mer behöver göras, ingen enskild åtgärd eller punktinsats kan rätta till decennier av försummelse. Uppvärderingen av läraryrket måste fortsätta under lång tid.

Därför är det oroande att kommunernas kassakistor nu ekar tomma. Detta är uppenbart när man granskar löneutvecklingen bland Lärarnas Riksförbunds medlemmar år 2019. Utfallet är faktiskt det sämsta sedan 2012. Av de 160 kommuner som rapporterat in lönerna ligger Sveriges rikaste kommun, sett till kommuninvånarnas ekonomi, Danderyd på jumboplatsen. Där ger man lärarna och vägledarna ynka 1,67 procent i lönepåslag. Vilken ekonomisk kris som kommunen än hamnat i så är det ett riktigt skamligt utfall.

Men det finns också föredömliga exempel i riket. Det högsta utfallet ser vi i Trosa som för andra året i rad valt att satsa på sina lärare. Där får förbundets medlemmar en löneökning på 4,4 procent i snitt. Det är sådana siffror som vi skulle behöva se i hela landet. Det är där alla behöver hamna om vi på allvar ska bekämpa lärarbristen.

I Ragunda som ligger bland bottenkommunerna ser vi att löneutvecklingen för våra legitimerade medlemmar ligger på 1,72 procent, vilket är alltför lågt om läraryrket ska vara attraktivt. Samtidigt har Ragunda bara 42,4 procent legitimerade grundskollärare, man kan undra om Ragunda ens försöker locka till sig fler legitimerade lärare?

Grannkommunen Östersund, med sina 3,8 procent, hade fjärde högsta utfallet. Om Ragunda vill behålla de legitimerade lärarna de har och samtidigt locka hit fler behöver vi se en satsning. Mellan Stugun, en av tre tätorter i kommunen och Östersund är det endast cirka 5 mil, ett avstånd ett flertal av Stuguns befintliga lärare redan pendlar.

Lönen är inte allt, att komma till rätta med en ohållbar arbetsbelastning är också en ödesfråga.

Men lönen är en betydelsefull faktor. Lärare måste få en livslön som gör det mödan värt att utbilda sig till lärare. Trosaexemplet visar att det finns kommuner som, förmår att prioritera skolan och satsa på lärarna. Av allt att döma kommer det nu mer pengar från staten till kommunerna 2020. Dessa måste satsas på skolan och lärarkåren. Alla Sveriges elever har rätt till legitimerade lärare. Samtliga kommuner måste ta detta ansvar 2020. Endast så kan vi mota lärarbristen.

Åsa Fahlén, ordförande, Lärarnas Riksförbund

Ellen Eriksson, kommunombud för Lärarnas riksförbund i Ragunda

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel