Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Låt den cirkulära bioekonomin leda den gröna återhämtningen

Vi befinner oss mitt i en pandemi vars effekter för människor, företag och länder är ogreppbart stora.

På ett personligt plan är oro och tunga besked gällande sjukdom och ekonomi något som drabbat många. Vi ser också fantastiska exempel på mod, uppoffringar och generositet. Individer hjälper varandra, företag ställer om produktionen – och samhället håller igång, så mycket som myndigheternas rekommendationer gör möjligt.

Tack vare myndigheternas och regeringens beslut att inte stänga ner Sverige fullständigt kan många av oss fortfarande gå till jobbet, skolan och den lokala butiken. Detta är något som kommer att underlätta vår uthållighet, vårt välmående och vår möjlighet till återhämtning av samhällsekonomin.

”Den hållbaraste konsumtionen är den konsumtion som inte blir av” är en formulering som ibland förekommer i hållbarhets- och klimatdebatten. Detta resonemang har nu omsatts i omedelbar praktik, och resultatet är förfärande.

En snabb återhämtning från dagens pågående kris behöver bygga på hållbar konsumtion där miljö, ekonomi och sociala dimensioner är i balans. Det är vår totala konsumtion av produkter och tjänster som skapar förutsättningar för ett välmående och fungerande samhälle.

Att människor har ett jobb att gå till, en skola för sina barn, affärer att handla i och ett kultur- och nöjesliv som förgyller tillvaron gör att vi mår bra och håller i gång samhället.

När samhällsekonomin så småningom ska dra upp farten igen vill vi ta tillfället i akt att kraftfullt styra mot det samhälle vi vill ha i framtiden. Även den värsta av kriser kan bära med sig chansen till en omstart och en bättre värld.

En global hållbar utveckling är av största vikt, och här står skogsnäringen redo att gå i främsta ledet. För att bli världens första fossilfria välfärdsland ska vi ställa om från fossilt till förnybart och cirkulärt. Det är bråttom, och takten i omställningen behöver öka för att inte den globala uppvärmningen ska orsaka en ännu värre kris.

Skogsnäringen bidrar till klimatarbetet på flera sätt: den positiva klimateffekten av att växande skog binder koldioxid, att koldioxiden lagras i produkterna och den minskning av fossila utsläpp som uppstår när skogens produkter ersätter produkter av olja och kol.

För branscher med betydligt högre klimatbelastning i sin produktion är tillgång till biomassa en förutsättning för att kunna ställa om och bidra till en fossilfri välfärdsnation. Men för att vi som bransch ska kunna öka takten och bidra ännu mer behöver vi här och nu vissa beslut och förutsättningar:

• Satsningar på gröna investeringar, en ökad digitalisering i den skogliga värdekedjan, bland annat för naturvårdens skull, och ett bibehållet stöd till forskning om både dagens och framtidens biobaserade material och processer.

• Ökad tillgång till biomassa från hållbart brukade skogar, med bibehållen naturhänsyn för biologisk mångfald vilket är en självklarhet i långsiktigt hållbart skogsbruk. Hur vi brukar skogen som tillgång sätter ramarna för hur stort skogsnäringens bidrag kan bli i arbetet för att skapa ett fossilfritt Sverige. Vi ser fram emot gedigna och genomtänkta förslag från den pågående Skogsutredningen som gör det möjligt att bruka skogen mer, inte mindre.

• En nationell strategi för bioekonomi. Strategin är sedan länge efterfrågad av oss, och nu är det angeläget, bråttom och viktigt att regeringen presenterar den. En strategi för en växande bioekonomi bör visa vägen för hur Sverige ska ta kliven i en grön omställning.

Vi vill se Sveriges ambitioner för hur vi ökar produktionen av förnybar råvara och vi vill se satsningar för hur fossilfria produkter ska fasa ut de fossila råvarorna. Det är så vi som bransch och industri bidrar till maximal klimatnytta och hållbar konsumtion.

• Lyft biobaserat i EU-arbetet. Varken klimatförändringar eller pandemier tar hänsyn till nationsgränser. Därför är det också viktigt att EU:s strategier för skog, klimat, biodiversitet och industri befrämjar användningen av skoglig råvara och skogsprodukter. Svenska politiker i riksdag, regering och parlament bör lyfta erfarenheter och goda exempel som det nordiska skogsbruket länge använt.

• Fortsatt arbete för att EU:s inre marknad hålls öppen för varor, gods och människor. Vi är en exportberoende industri med EU som största marknad. Vi lever av att våra vänner i Europa konsumerar. Sverige måste verka för att den inre marknaden fungerar fullt ut och att inga restriktioner införs.

En fragmenterad inre marknad drabbar företagen, och därmed jobben, både kort- och långsiktigt. EU har byggt upp mekanismer för att underlätta handel och utbyte på den inre marknaden som företag ska kunna räkna med fungerar. Det utgör grunden för en säker och gemensam marknad.

En återhämtning av samhällsekonomin ska vara grön, och den cirkulära bioekonomin kan gå i frontlinjen.

Henrik Sjölund, vd och koncernchef Holmen AB samt ordförande Skogsindustrierna

Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel