Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Nordkvist (M): S ger bidrag med ena handen och straffbeskattar med den andra

Det märks att valåret är här. Regeringen lägger fram en proposition för landsbygden i tron att om de strör ett antal hundra miljoner över dem som bor utanför de större städerna med klämkäcka namn på bidragen, så kommer det att lösa samhällsproblem.

De slår sig även för bröstet om att de i god socialdemokratisk anda ska utjämna de skillnader som råder i landet, denna gång mellan stad och land.

Ursäkta, men vad hjälper det? Vilka problem löses egentligen bara för att landsbygden råkar få en viss andel procent mer av statsbudgeten? De skillnader som finns mellan stad och landsbygd är ganska naturliga – det landsbygden behöver är inte slentrianmässigt höjda anslag till ditt och datt vart fjärde år, utan reformer som gör hela landet mer konkurrenskraftigt.

Några exempel på plockepinn-politiken: Samtidigt som regeringen vill ge stöd till ”Näringsliv och företagande” och ”Boende och transporter” på 430 miljoner kronor per år respektive 105 miljoner, jobbar de aktivt för att inskränka den privata äganderätten till skogen, som är en av landsbygdens kanske viktigaste näringar och resurser.

De vill införa en kilometerskatt på tunga transporter, någonting som slår direkt mot industrin på landsbygden som inte har andra kommunikationer.

De vill inte reformera ett förlegat strandskydd som skulle kunna möjliggöra fler attraktiva boendeområden.

De vill ge avskrivning av studielån för dem som flyttar till landsbygden, men straffbeskatta alla som utbildar sig till ett mer kvalificerat yrke. De högre kommunskatterna, som ofta finns utanför städerna, kombinerat med höga marginalskatter, äter sannolikt upp det avskrivna studielånet ganska omgående.

De har även infört en flygskatt som slår direkt mot de kommunikationer som landsbygden är i stort behov av för att kunna utvecklas både som boendeorter och attraktiva platser för näringslivet att finnas på.

De höjer skatten på diesel och bensin, något som direkt är en straffskatt på dem som bor utanför de större städerna.

De ger fritt inträde på statliga museum, som företrädelsevis finns i städerna, medan de höjer fordonsskatten.

De vill utlokalisera statliga jobb, trots att det sällan ger nämnvärda effekter på det lokala näringslivets utveckling, i stället för att sänka bolagsskatten.

De vägrar som enda EU-land att genomföra gårdsförsäljning av öl och vin, trots att det skulle ge en rejält lyft för turismen och företagandet utanför städerna.

Människor på landsbygden är inte offer, de har valt att bo där av en anledning och är mer i behov av ekonomiskt liberala reformer för att möjliggöra utveckling och konkurrenskraft än av byråkratiskt hitte-på-stöd som ger konstgjord andning.

Att som Socialdemokraterna ge särskilda stöd med den ena handen och straffbeskatta med den andra handen, imponerar inte – det blir ett nollsummespel.

Joel Nordkvist  - Ledamot av Moderata Ungdomsförbundets förbundsstyrelse 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel