Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Nytt höghus i centrum akut hot mot utsikten och Östersunds stadsbild 

Annons

I skuggan av diskussionen om busstorget och Storsjö Strand har vi fått ett tredje byggnadsärende med samma olyckliga inverkan på Östersunds stadsbild. Förslaget att höja kvarteret Läkaren (Z-huset) med tre våningar skulle bli som en hög mur mitt i stan.

Höghus med kontor och bostäder mitt i Östersunds city – Så här ser skisserna ut (24 mars)

Faran är överhängande. Detaljplanen är ute för granskning med möjlighet för alla som värnar om stadsbilden att yttra sig senast 2 maj.

Vad som skulle bli resultatet av påbyggnaden har tydligt visats på bild i tidningarna. Mitt i staden en lång mur som höjer sig över omgivande bebyggelse och som gör att bara övre delen av Rådhuset kommer att synas från Vallaleden på Frösön.

Känslan av stadens lutning mot vattnet förändras genom att man bryter mot den grundläggande principen att bebyggelsen närmare stranden inte bör vara högre än ovanliggande byggnader, utan tvärtom lägre. Det är synnerligen viktigt i detta centrala läge och med byggnadens ovanliga längd.

Upplevelsen av stadens enhetlighet och sluttning mot vattnet blir aldrig mer densamma. Ändå är det just detta, och den i Stranden-ärendet hotade utsikten över fjäll och sjö, som skapar Östersunds särprägel jämfört med andra svenska städer. Båda har särskilt poängterats när centrala Östersund förklarats som riksintresse.

Förslaget går tvärtemot gällande översiktsplan och kulturmiljöplan. Märkligt är hur båda utförligt citeras, och de värden som står på spel ingående beskrivs, i det tjänstemannayttrande som ska ligga till grund för politikernas ställningstagande, för att utan motivering utmynna påståendet i att påbyggnaden inte bedöms ”medföra en påtaglig skada på stadens anblick och silhuett.”  Knappast ett korrekt beslutsunderlag! 

Man bortser från att påbyggnaden avser ett helt kvarter, från gränd till gränd, och att intrycket av huskomplexets höjd förstärks genom läget ända nere vid Z-gränd.

Ännu ett problem är att man skapar ett prejudikat, att omsorg om stadsbilden inte längre är ett hinder för påbyggnader varhelst man begär dem.

Många städer förlorade sin egenart under 1950- och 1960-talen, förändringar som man sedan djupt ångrat. Ska vi nu långt efteråt göra samma misstag? 

Borde vi inte slå vakt om stadens attraktivitet och särprägel? Det vi förlorar kan aldrig ersättas. Bör inte radikala förändringar föregås av en noggrann konsekvensanalys och en allmän diskussion där alla människor kan delta?

Gunnar Bäckman, Lennart Köpsén, Sten Rentzhog, Harry Westermark

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons