Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Replik från KD: Dagens sjukvårdsorganisation är inte ändamålsenlig

Replik på ”C: Centralisering är inte framtiden för sjukvården” (31 mars)

Som kristdemokrater är vi djupt förankrade i idén om subsidiaritet – att beslut ska fattas på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå. Det kan därför tyckas överraskande att Kristdemokraterna samtidigt är de starkaste förespråkarna för ett centraliserat beslutsfattande rörande hälso- och sjukvården.

Men det står helt klart för oss att dagens sjukvårdsorganisation inte är ändamålsenlig. Alltför många av de problem som sjukvården står inför är redan nu alltför stora för en enskild region att hantera – ännu mer så i framtiden.

Detta skapar en situation där patienterna i slutänden inte får en så god vård som annars hade varit möjligt och där den vård som erbjuds därtill är ojämlikt fördelad mellan invånarna.

Återkommande visar det sig att vården inte är jämlik. Såväl kvalitet som tillgänglighet varierar kraftigt över landet. Detta är inte förvånande med tanke på att vården idag utförs av 21 olika huvudmän med sinsemellan väldigt olika förutsättningar, något som inte minst Coronakommissionen nu har understrukit.

Alla vårdgivare och huvudmän bär ansvar för att ge en god vård. Men ingen har något utpekat och samlat ansvar för att vården också ska vara jämlik. Strävan efter en jämlik vård är därmed på samma gång allas och ingens ansvar.

Flera partier, däribland Centerpartiet, anser idag att hälso- och sjukvården behöver mer av statlig styrning inom olika områden men bibehåller dagens ordning med 21 självstyrande regioner med beskattningsrätt. Det är en dålig kombination.

Regionernas ansvar för hälso- och sjukvården har blivit rejält beskuret under en lång tid. Behovet av att samordna vården och ge förutsättningar för en mer jämlik vård har ökat. Inte minst under pandemin har den statliga styrningen ökat. Men det har skett genom den sämsta metoden: bibehållet formellt självstyre och en mängd statliga styrning i form av uppdrag till myndigheter och styrning genom destinerade statsbidrag.

Resultatet är en svårgenomtränglig massa av styrning på flera nivåer. Det försvårar för professionen och det ger allt mindre utrymme till regionpolitikerna samtidigt som regeringen knappast kan styra vården.

Detta mischmasch måste bort. Antingen bestämmer man sig för att behålla 21 regioner med beskattningsrätt, men då måste de också ha mandat att bestämma fullt ut med de konsekvenser det ger för patienterna. Eller så väljer man att ta bort den regionala beskattningsnivån och den direktvalda regionala styrningen av vården och formar en ny och mer ändamålsenlig organisation som på ett bättre sätt än idag kan möjliggöra en samordnad och nära vård till patienterna.

Acko Ankarberg Johansson (KD), sjukvårdspolitisk talesperson

Lars-Erik Olofsson (KD), gruppledare

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel