Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Satsa på folkbildning som skydd mot myter och desinformation

Folkbildningen har bidragit till att forma det moderna Sverige. Den har lyft kunskaper, öppnat nya möjligheter och skärpt kritiskt tänkande. Med sina lokala studiecirklar har studieförbunden försvarat det öppna och på förnuft och demokrati byggda samhället – och värnat om det fria och värderande offentliga samtalet.

I dag hotas en del av det, inte minst av ett internet där sociala media svämmar över av skrock och skrönor blandade med rena konspirationsteorier och faktaförnekanade. Trumpisternas aktiviteter inför och efter presidentvalet i USA 4 november är därvidlag förskräckande.

Detta och mycket annat liknande gör att det nu är uppenbart att det borde vara hög tid för klassisk folkbildning, att den nu åter får en mer central plats i samhällsdebatten.

Både pandemin och det amerikanska presidentvalet har visat hur upprepade och uppenbara lögner, ja, systematisk desinformation, kan slå rot i samhället och utnyttjas både politiskt och ekonomiskt.

När Trumps kampanjmaskin trummade ut rent nonsens som ”sanning” och döpte fakta till ”fake news” var sanningen satt helt på undantag. Radio och tv-kanaler som Fox News och Breitbart News, nära den amerikanska extremhögern, hjälpte tillsammans med obskyra Facebookgrupper, Twitter och Instagram till att sprida och ge lögnerna fotfäste som ”sanning”.

Anhängarna till Trump och konspiratoriska  rörelser som Qanon låstes steg för steg in i en verklighetsresistent och våldsbenägen tankebubbla. Företeelser som först på senare tid mera systematiskt granskats av grävande journalister.

Inte heller Sverige är immunt mot systematisk desinformation. Vi har all anledning att försöka dra lärdomar från såväl det amerikanska presidentvalet som från mytbildningen kring coronaepidemin.    

Vd för Ericsson, Börje Ekholm, kunde se hur myten att corona spreds från 5G-master resulterade i att vissa började sabotera och förstöra master – myterna hade fått fotfäste även i Sverige. Tron på myterna var starka nog för att få vissa grupper att ta till våld.

Ett annat sådant exempel är när muslimska extremister i ett sekulärt land drivna av religiös propaganda på internet får unga män och kvinnor att skära halsen av ”otrogna”. Då har både förnuftet och det kritiska tänkandet gått helt förlorat. Ett demokratiskt samhälle måste reagera med kraft mot sådant extremt beteende.

Att bryta faktaresistenta bubblor, möta religiös fanatism och mytbildning är avgörande viktigt om vi ska kunna fortsätta leva i ett demokratiskt och på verklighetens grund baserat samhälle. Här har Folkbildningsrådet i samverkan med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) en viktig uppgift att fylla. De borde gemensamt kunna hitta formen för att i det svenska samhället öka människors källkritiska vaksamhet mot myter och desinformation av olika slag.

Redan i dag gör en del organisationer som Humanisterna och Vetenskap och Folkbildning en viktig om än på bredden en otillräcklig insats för att lyfta fram allt från religiösa vantolkningar till att avslöja medicinska bedragare och kvacksalvare som lurar på folk dyra men verkningslösa preparat.

Med den svenska traditionen av folkbildning borde även studieförbunden kunna bidra mer här till att öka människors vaksamhet och kritiska tänkande.

För Sverige som nation kan en rejäl och uthållig satsning på en bred folkbildning kring desinformation  och konspiratoriska myter i ett annat världspolitiskt läge bli till en avgörande viktig ödesfråga. Ty om ofred på allvar skulle hota är det avgörande viktigt att ha en befolkning – ett civilsamhälle – som förmår tänka kritiskt och stå emot desinformation och cyberattackers försåtligt riggade budskap av misstroende (mistrust). Och det oavsett om avsändaren är synlig eller gömd i någon trollfabrik.

Bra i detta perspektiv är också att regeringen nu i december 2020 beslutade att inrätta ett nationellt center för cybersäkerhet. Den kraftsamlingen behövs för att stoppa olika cyberhot.

Robert Björkenwall, friljansjournalist, utredare med erfarenhet från bland annat riksdag och regeringskansli

Jaan Ungerson, diplomerad omvärldsanalytiker

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel