Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Skattebetalarna: Flera av miljöskatterna är ineffektiva och hotar jobb och företagande

De senaste åren har ett antal missriktade skatter introducerats med klimatet eller miljön som förevändning. Trots motiveringarna har de små eller inga positiva effekter för vare sig klimatet eller miljön.

De negativa effekterna för vanligt folk och för ekonomin är dock påtagliga. Tanken tycks vara att signalera god vilja snarare än att göra verklig skillnad. Senast i raden av nya signalskatter är skatten på engångsartiklar.

Sedan tidigare har vi fått flygskatt, kemikalieskatt, avfallsförbränningsskatt och skatt på plastpåsar. Det är skatter vars signalvärde väger tyngre än dess effekter för klimat och miljö.

Flygskattens stora problem är att det är en skatt på flygstolar, inte på utsläpp. Redan i utredningen konstaterades att miljöeffekten av flygskatten var liten eller ingen. Men konsekvensen blir minskat resande i Sverige vilket ger försämrade affärsmöjligheter framförallt för företag som inte ligger i storstadsregioner. Trots det infördes den.

Kemikalieskatten – som trots omfattande protester har utökats från att träffa elektronik till att även inkludera kläder och skor – har liknande brister. Det som beskattas är inte miljöpåverkan utan vikt på varan eller hela produktsegment. Resultatet blir att Sverige tappar arbetstillfällen utan påvisbar miljöeffekt.

I enlighet med Januariöverenskommelsen, infördes i april en avfallsförbränningsskatt. Även den rejält sågad. Utredningen som föregick skatten konstaterade bland annat följande: ”Eftersom den föreslagna skatten förväntas bli så gott som verkningslös medför den inga (eller mycket små) åtgärdskostnader och inte heller några miljövinster.” (SOU 2017:83) Likväl genomfördes den.

Den senaste i raden av signalskatter är en skatt på engångsartiklar i plast. Enligt utredningen som nyligen lämnades över till regeringen innebär den att en plastmugg kommer att beskattas med 5 kronor och en matlåda med 7. (SOU 2020:48)

Utredningen konstaterar också att de företag som drabbas – framför allt caféer och restauranger – kommer att få ökade administrativa kostnader med ungefär 40 000 kronor om året. Det är mycket för företag i lågmarginalbranscher.

Vinsterna då? Läser man utredningen är det mycket oklart. Den nya skatten skulle kunna innebära minskad platskonsumtion, men skulle även kunna medföra att sämre alternativ än plast används och att företag tvingas säga upp personal eller i värsta fall tvingas gå i konkurs. Det skulle innebära att jobb försvinner och att ekonomin och miljön skadas samtidigt. Trots det är risken ändå stor att förslaget genomförs.

Vad beror detta på? Ett skäl tycks vara att regeringen och dess stödpartier vill ge sken av att man tar miljöfrågan på allvar och då måste man ju göra något. Och att introducera nya skatter är att göra något, alldeles oavsett om det får avsedd effekt eller inte. Signalen värderas högre än den verkliga effekten.

Det finns goda skäl att arbeta för att förbättra miljön och klimatet, men precis som inom andra politikområden måste detta arbete vara effektivt. Flera av de miljöskatter som introducerats de gångna åren är ineffektiva samtidigt som de hotar jobb och företagande. Man kan inte förvänta sig att all politik kommer att vara rationell, men en bra start för arbetet vore att regeringen och dess stödpartier åtminstone inte genomför politik som redan på förhand dömts ut, särskilt inte om det skett i de utredningar som regeringen själv beställt.

Christian Ekström, vd Skattebetalarna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel