Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Svar: Äganderätten till skog är inte alls hotad

Åremoderaternas ordförande Per Nyberg skriver att staten föreslås tvångsinlösa skogsmark i Jämtland motsvarande Blekinges yta.

Debatt: M: Fel väg att tvångsinlösa mer skog i Åre (8 januari)

Tvångsinlösen – det är ett starkt ord. Utgångspunkten är Skogsutredningens framlagda förslag om stärkt äganderätt, resultatet blev det motsatta, anser han. Vad Nyberg inte skriver är att ett uppdrag var också att finna balans mellan brukande och skydd i fjällnära skog och att det bör tas ett helhetsgrepp om skyddet och brukandet av skogen i det området.

Var och en är självklart fri att välja sina formuleringar. Det Nyberg kallar tvångsinlösen benämner utredningen en investering i de fjällnära kommunerna till enskilda markägare med 8,2 miljarder kronor. Utredningen föreslår att detta ska ske skattefritt. 

Självklart får detta effekter. I Åre kommun innebär förslaget att andelen naturvårdsavsättningar för produktiv skogsmark ovan den fjällnära gränsen mer än fördubblas. Om förslaget genomförs är det något som dessa kommuner måste ta i beaktande när framtida strategier för tillväxt ska formuleras, skriver utredningen. Men vad är det som säger att detta innebär en nedskrivning av tillväxtstrategierna?

Åre är en av landets snabbast växande landsbygdskommuner, med en yngre befolkning än många andra. Inflyttarna och därmed skattebetalarna till Åre har inte kommit på grund av möjligheten att generera utkomst från skogsbruk – snarare tvärtom.

Åres attraktivitet hänger ihop med möjligheten att leva ett rikt liv i en attraktiv naturmiljö. Skogsbruket är en viktig näringsgren, men tiderna förändras, svaret på behovet av en grön omställning är inte att kalhugga flerhundraåriga skogar med internationellt höga värden.

För kommunboende med skogsbruksfastigheter med höga naturvärden kommer denna skattefria ”tvångsinlösning” innebära ett påtagligt kapitaltillskott, som kommer kunna investeras i andra verksamheter. Rättigheter kring jakt, fiske, skoteråkning etcetera föreslås kvarstå.

Med tanke på den relativt sett låga lönsamheten för skogsbruk i den fjällnära regionen kan alternativa investeringar, på både kort och lång sikt, bidra till att stärka företagande och tillväxt i de berörda kommunerna. Marknadsefterfrågan för virke från de naturskogar med mycket höga naturvärden som förslaget omfattar är i det närmaste obefintligt, så förslaget borde ses som en jackpot för skogsägarna. Skogen står kvar men pengarna kommer in ändå.

Reaktionerna från skogsägarnas organisationer om den ”hotade äganderätten” har ingen saklig grund. Forskning inom bland annat Umeå Universitet och SLU visar det. Det är en skicklig lobbyverksamhet från främst LRF som har fått flera politiska partier att driva frågan om de utsatta skogsägarna. 

Ledarskribenten Marcus Åsling hakar på då han sågar länsstyrelsens information till markägarna om kalkbarrskogar med höga naturvärden.

Marcus Åsling: Länsstyrelsen anmäld till JO av tio skogsägare i Jämtlands län (3 januari)

Som ordförande i Strangells stiftelse, med 1 400 hektar skog, är jag stolt och glad att även vi fått information om att vi hyser skogar med dessa kvaliteter.

Ulf von Sydow, Naturskyddsföreningen Jämtland Härjedalen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel