Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Svar: Långsiktigt hållbar migrationspolitik – för vem?

Reidar Carlsson skriver om den breda överenskommelse gällande den framtida asylpolitiken han efterlyser.

Första steget mot en bred överenskommelse om asylpolitiken? (10 maj)

Han skriver bland annat att det är rätt att förlänga tiden som ska gå innan man kan söka asyl igen från dagens fyra till hela tio år. Han menar att det skulle vara bättre både för Sverige och de asylsökande.

På vilket sätt menar Reidar Carlsson att det skulle vara bättre för de asylsökande att tvingas vänta i tio år?

Förslaget att förlänga den tid som ska gå innan man har möjlighet att söka asyl igen är inte bara ett allvarligt avsteg från den grundläggande rättigheten att söka asyl, utan ren populism. Det bygger på en cynisk och inhuman människosyn som sakta förgiftar vårt samhälle.

Många politiker har tappat greppet i hetsjakten om vem som kan komma med de mest inhumana politiska förslagen.

Förslaget står i strid med den av FN fastställda rätten att söka asyl. Asylrätten urholkas fullständigt. På tio år kan naturligtvis situationen i ett land förvärras dramatiskt. Dessutom är det ytterligare en orättvis retroaktiv lagstiftning. Hur ska människor kunna förhålla sig till ny lagstiftning som gäller i efterhand? I ett demokratiskt samhälle stiftas inte lagar retroaktivt.

Carlssons resonemang bygger på en tes att man ska förmå människor som lever i extrem utsatthet, i skräck för utvisning till krigets helvete, att återvända frivilligt. Och att viljan att återvända på något kryptiskt sätt skulle öka om man måste vänta i tio år innan man kan söka asyl igen.

Carlsson borde i stället ställa sig frågan hur det kommer sig att människor hellre lever som papperslösa i extrem utsatthet utan rättigheter i stället för att återvända. Kan det vara så att det är ett tecken på hur svår situationen är i hemlandet för de som tvingats fly?

Att människor riskerar sitt och sina barns liv under den farliga flykten talar sitt tydliga språk, men Carlsson tycks utgå ifrån att människor söker sig hit utan asylskäl, inte att de flyr från krig och förföljelse.

Att många väljer att ta sina liv i samband med avslag på sin asylansökan säger allt om situationen i de länder dit Sverige numera tvångsutvisar människor.

De som kom hit som ensamkommande barn och fortfarande lever i osäkerhet om sin asyl, eller redan är papperslösa, har till exempel nio gånger högre självmordstal än motsvarande åldersgrupp av svenska ungdomar.

Dokumenterade tortyrskador, förföljelse och bevisade dödshot på grund av religion, sexuell läggning etcetera, allt misstros konsekvent nu. Asylutredningarna är långa och rättsosäkra och många har fått vänta i flera år på att få sin ansökan prövad.

Resonemanget om att en förlängning skulle minska skuggsamhället håller inte, tvärtom. I stället skulle man förlänga den tid som människor lever i utsatthet, utanför samhället. Till stora kostnader både för individen och för samhället.

Problemet är inte fyra eller tio år utan att vi har en inhuman asyllagstiftning som tvingar ut människor i papperslöshet.

Polis, socialtjänst och frivilligorganisationer vittnar om att papperslösa tvingas in i prostitution, kriminalitet och inte minst allvarlig psykisk ohälsa.

Nu säger dessutom Migrationsverket att invandringen minskar dramatiskt på grund ac coronan, samtidigt som vården och omsorgen redan skriker efter arbetskraft. Pensionsavgångarna är dessutom stora de kommande åren och vi behöver ny arbetskraft, särskilt här i Norrlands inland.

Här finns många ensamkommande unga som varit här i upp till fem år och inget hellre vill än att jobba i de bristyrken många av dem utbildar sig inom. Att ge dem permanent uppehållstillstånd är ett gott exempel på den hållbara och långsiktiga asylpolitik som Carlsson efterlyser.

Medan politiker hetsar mot papperslösa människor i utsatthet och nöd, sluter svenska familjer och civilsamhället upp och tar ansvar. Många är vi som med glädje öppnat våra hem, våra plånböcker och våra hjärtan.

Nätverket #femövertolv i Östersund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel