Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Svar om fågeljakten: Renarna behöver betesro efter besvärlig vinter

Den senaste tiden har länsstyrelsens beslut om avlysningar av småviltsjakt på renbetesfjäll uppmärksammats på olika sätt. På länsstyrelsens webbplats finns information om fattade beslut.

Vi vill här svara på ett antal frågor som ställts till oss.

Debatt: Fågeljakten har hamnat i kläm (14 september)

Länsstyrelsen arbetar som alla myndigheter på uppdrag av regeringen. För länsstyrelsen innebär det ett brett uppdrag inom många samhällsområden, där olika intressen ibland står mot varandra. Småviltsjakt är en sådan fråga. Vår roll är att utgå från vad som står i lagen och göra en avvägning av olika intressen. 

Några samebyar har i år begärt omfattande avlysningar av jaktområden för småvilt. Skälen är renskötsel och egen älgjakt. Renskötseln är i år påverkad av den besvärliga vintern och flera samebyar har haft stora problem med rovdjursangrepp samt ökad sommarturism.

Sammantaget är detta faktorer som tillsammans gör att renarna behöver betesro för att klara kommande vinter.

Utgångspunkten är att länsstyrelsen ska upplåta all statlig mark på renbetesfjällen för småviltsjakt – förutsatt att det inte innebär olägenhet av betydelse för rennäringen eller medför besvärande intrång i samebyarnas lagstadgade rätt till jakt.

När småviltsjakt med stående fågelhund genomförs söker hunden av området. Områdets storlek varierar från fall till fall.

Fågelhundar jagar normalt inte renar. Det är den undanträngande effekten från de lösspringande hundarna som länsstyrelsen lagt till grund för sin bedömning. Särskilt vajor (honrenar) med kalv, vilket i praktiken är huvuddelen av renhjorden, kan bli störda.

På frågan om vilka bevis som finns för att renar inte återvänder till områden de varit i på grund av fågeljakt med stående fågelhund, så är det inget som någon sameby eller länsstyrelsen påstått eller tagit i beaktande.

För att ge samebyarna möjlighet till en effektiv och säker älgjakt har länsstyrelsen tidigare år avlyst småviltsjakt i respektive sameby under två–tre veckor. Den huvudsakliga skillnaden i år är att vissa av samebyarna begärt mer omfattande avlysningar.

En metod för att samla in fakta inför beslut när det gäller renskötselskäl, är att se var renarna befinner sig. Detta har gjorts tillsammans med samebyarna. När det blir aktuellt igen ser länsstyrelsen det som positivt att en representant från småviltsjägarna är med under inventeringen.

Länsstyrelsen kommer inför nästa jaktår att verka för en bättre dialog mellan samebyarna, småviltsjägare och älgjägare. Länsstyrelsen ser att det finns ett behov av att se över vad som kan göras för att förbättra situationen för alla parter.

Susanna Löfgren, länsråd Länsstyrelsen Jämtlands län

Bitti Jonasson, enhetschef Naturvårdsenheten

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel