Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Svenskt Näringsliv: Regeringen gör för lite

 
Corona: Näringsliv
Visa alla artiklar

I spåren av covid-19-pandemins djupt tragiska mänskliga konsekvenser – bara i vårt land överstiger de officiella dödstalen nu 2 000 personer – befinner sig världsekonomin i en präriebrand.

I stora delar av ekonomin har både den inhemska och exportmarknadernas efterfrågan kollapsat eller fallit dramatiskt. Detta är en ekonomisk chock som saknar motsvarighet i modern historia.

Företag i Jämtland för nu en kamp för överlevnad. Det kapital som finns i företagen och hos ägarna förbränns snabbt.

Det som händer drabbar enskilda företagare och ägare, men krisen är betydligt mer genomgripande än så. Vad vi just nu riskerar är att de strukturer som utgör basen för hela vårt välstånd slås sönder. Jobb i nyss välmående små och stora företag försvinner i snabb takt. Sverige och Jämtland får färre skattebetalare.

En närmast enig ekonomkår efterlyser också mer kraftfulla åtgärder för att företagen ska kunna övervintra detta. Från Svenskt Näringslivs sida har vi föreslagit konkreta åtgärder på minst 4 procent av BNP. Hittills har regeringen lagt förslag som knappt når upp till hälften av detta.

Det finns en betydande risk för att det som nu görs är otillräckligt. I grunden sunda verksamheter riskerar att slås ut när blodflödet i ekonomin upphör. De som ska leda det ekonomiska återtåget när detta väl är över går under.

Ekonomin står då inte inför en nystart, utan inför ett mödosamt återuppbyggnadsarbete. Hur framtidens ekonomiskpolitiska landskap kommer att se ut avgörs i hög grad just nu.

Det finns de som i detta läge väljer att peka finger mot näringslivet och skuldbelägga svenska företag för att inte vara tillräckligt förberedda och för att nu ”tigga” pengar av staten.

Den bilden är förolämpande för alla de kvinnor och män som just nu kämpar med allt de har för att rädda livsverk och företag som kanske i decennier inte bara försörjt dem själva utan alla de miljoner människor som jobbar i Sveriges företag.

Det bortser också från att detta inte är en kris som på något sätt har orsakats av svenska företagare. Det handlar inte om ansvarslöshet eller bristande framförhållning. Detta är en naturkatastrof och en nedstängning av samhället som slår fullständigt skoningslöst.

Det avspeglar även en helt orealistisk föreställning om vad företagande är. Det finns inga pengabingar i företagen som kan finansiera en övervintring. De värden som nu förstörs i näringslivet ligger inte i kassavalv eller på bankböcker, utan i verksamheter som kan skapa jobb och generera välstånd på konkurrensutsatta marknader. Faller företagen förstörs närmast oöverblickbara ekonomiska värden.

Det politiska valet handlar därför om att rädda företagsekonomiska strukturer - medarbetare, organisationer, produktions- och distributionssystem - som är vårt välstånds förutsättning och grund.

Det kräver att staten på olika sätt går in och hjälper företag att övervintra en katastrof som de helt saknar förskyllan för och som ingen med insikt om hur företagande och kapitalförsörjning fungerar kan kräva att de skulle ha planerat för.

Fyra procent av BNP - eller 200 miljarder kronor - är väldigt mycket pengar. Men det måste sättas i relation till vilka värden som står på spel och - inte minst - till vilken roll det svenska företagandet spelar för samhälle och ekonomi.

2019 betalade svenska företag 143 miljarder bara i bolagsskatt. Och totalt betalade arbetsgivare 215 miljarder i allmän löneavgift. Att grötmyndigt tala om att näringslivet är ute efter skattebetalarnas pengar innebär att man inte förstår att näringslivet i allra högsta grad är dessa skattebetalare.

Statens skuldsättning är låg. Det beror till hög grad på att ett konkurrenskraftigt och effektivt näringsliv betalat in höga skatter under decennier. Att kräva att de pengar som företagen betalat in nu ska användas till att staten ska ta över ägande av företag vore att tvinga svenska företagare att betala för sin egen socialisering. Det vore att bygga in långsiktiga strukturproblem i svensk ekonomi och det vore djupt orättvist.

Vi måste en gång för alla ha detta klart för oss: om det svenska näringslivet inte har möjlighet att övervintra denna kris så kommer konsekvenserna att bli förödande.

Varje krona som nu utlovas i krisåtgärder beror på att vi har ett fungerande näringsliv som har förmåga att betala skatter. Varje krona som nu kan lånas upp av staten bygger på att det finns en tillit till att svensk ekonomi har en framtid - det vill säga att vi har livskraftiga företag.

Utan företag – ingen välfärd!  Cirka 35 000 förvärvsarbetande i privat sektor i Jämtland skapar cirka 10 miljarder i skatteintäkter!

Ola Toftegaard, regionchef Svenskt Näringsliv Jämtland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel