Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Svenskt Näringsliv: Regeringen måste minska regelkrånglet

De svenska företagens regelkostnader har sedan 2013 ökat med över 1 miljard kronor varje år. Höga och stigande regelkostnader försämrar möjligheterna att konkurrera internationellt, vilket i sin tur slår direkt mot svenska jobb. Därför är det av yttersta vikt att regelkostnaderna börjar minska.

Våra förhoppningar om bättre och enklare regler ökade i fjol när näringsministern genomförde sin förenklingsresa. Då träffade vi ministern tillsammans med andra företagare och vi gav otaliga exempel på kostsamma och krångliga regler som påverkar både företag och jobb negativt. Tillväxtverket sammanställde företagens inspel och lämnade förslag på konkreta regelförändringar. Allt presenterades i en rapport som i somras överlämnades till regeringen. Men sedan dess har vi inte hört något.

I mångt och mycket handlar det om att göra vad flera andra länder redan gör. Det gäller till exempel att tidigt involvera företagen i lagstiftningsprocessen och att genomföra ordentliga konsekvensanalyser innan beslut fattas. Dessutom måste regelverket ständigt utvärderas för att säkerställa att syftet med reglerna är uppfyllt och att företagens kostnader inte är onödigt höga.

Det finns också en otydlighet om vilka mål som ska gälla för förenklingsarbetet framöver. I den budgetproposition som lämnades i september står att regeringen avser att återkomma i närtid om detta, vilket ännu inte skett. Att målen inte fanns med i budgeten är dock bekymmersamt, framför allt eftersom budgeten ger ramarna för myndigheternas arbete. För att arbetet med enklare regler ska bli effektivt så måste alla aktörer som deltar i regelgivningsprocessen involveras, inte minst myndigheterna.

Det är därför nu hög tid för regeringen att agera. Vi måste få besked om hur regeringen ser på Tillväxtverkets förslag och om vilka mål som framöver ska gälla för politiken. Vi vill uppmana regeringen följande:

1. Målen ska vara att minska både regelkostnader och tillväxthinder. Till det vill vi se ett nytt mål som tar sikte på konkurrenskraften. Den samlade regelbördan kan inte vara högre i Sverige än i våra konkurrentländer.

2. Medlet för att nå dessa mål måste vara en ny och förbättrad regelprocess. Regeringen bör ta fasta på Tillväxtverkets förslag och skyndsamt påbörja implementeringen.

Det vi efterfrågar är ett regelverk som är lätt att förstå, lätt att följa och som inte ger oss högre kostnader än våra konkurrenter i jämförbara länder. Om företagen här tvingas bära regelbördor som inte har sin motsvarighet i jämförbara länder riskerar vi att många nya jobb istället kommer att skapas någon annanstans.

Med tanke på de stora problem som finns på svensk arbetsmarknad, och som har förvärrats ytterligare av pandemin, är detta förstås mycket allvarligt. Politiken måste nu fokusera på hur jobben i näringslivet kan bli fler.

Susanne Andersson, Hotell Ett/Tesu Förvaltning AB, Östersund

Jörgen Rasmusson, AB Lödde Plåt, Malmö

Ulrik Wehtje, Exakta Group AB, Malmö

– samtliga engagerade i Svenskt Näringslivs SME-kommitté.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel