Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Undersköterska: Vi svartmålar inte – vi berättar sanningen om hur det är ute på golvet

Hur kan ni som styr i Region Jämtland Härjedalen tycka att ni gör ett bra jobb? 

Det har nu gått snart två år sen jag skrev min senaste insändare. En insändare som ledde till ett reportage i Östersunds-Posten. 

Undersköterska larmar om sommarkris på sjukhuset – tvingas sjukskriva sig för att orka (7 augusti 2019)

Trodde väl då att det skulle kanske bli en förbättring gällande vår arbetsmiljö och personalbristen, men det har blivit sämre. Det har nog inte undgått någon om den rådande situationen. Frågar ni mig så skulle jag säga att den är under all kritik. 

Hösten 2019 fick vi på medicinenheten besök av Tom Silverklo (C). Ett möte där vi berättade våra åsikter kring arbetsmiljön och den ständiga bristen på personal. 

Det är två saker från detta möte som jag minns Silverklo sa: Det första var att de är för få på den administrativa sidan. Och det andra är att vi skulle vara glada att vi har ett sjukhus i Östersund. Han sa även att hans största uppgift var att se till att vi skulle ha kvar ett sjukhus i vårt län. 

Nu har det gått två år sen det mötet, och ingenting har blivit bättre.

Under en längre tid har stor del av mina kollegor valt att säga upp sig för att de inte orkar längre. Och blir det ingen förbättring så kommer nog fler att säga upp sig. 

Men enligt er som styr så är det på grund covid-19 som personalen säger upp sig. Visst, det kanske är en bidragande orsak. Men det är på grund av arbetstiderna och arbetsmiljön som man säger upp sig. 

Något som gör mig heligt förbannad är när man för några veckor sen går ut med att höjer stafettsköterskornas timlön. Hur tänker ni då? Förstår ni ens hur det känns för de fast anställda att få veta det? Vill ni inte ha några fast anställda kvar? 

Eller att man ska få en bonus om man kan rekrytera någon till sjukhuset. Då finns det helt plötsligt pengar. Men att höja den fast anställda personalens löner finns det inga pengar till – hur går den ekvationen ihop? 

Även i år kommer en sommar och personalen ska ha sin semester. Och där är det samma visa igen med semesterpaket. Personal som redan är trött och slutkörd ska ”sälja” två av sina fyra semesterveckor för en viss summa för att bemanningen ska gå ihop någorlunda. 

Patientsäkerheten hotas dagligen redan nu. Hur ska den kunna bli bra igen om personalen är trött och slutkörd? 

Och hur kan man som styrande politiker påstå att vi svartmålar vår arbetsgivare? Vi berättar sanningen om hur det är ute på golvet!

Gång på gång försöker man göra sin röst hörd och berätta att man snart inte klarar av att göra sitt jobb så är det som att man pratar med en vägg. Till slut finns det inget annat och göra än att skriva en insändare till tidningarna. För då vaknar ni till liv och plötsligt hör ni igen. 

Tycker ni att ni gör ett bra jobb? 

Tycker ni att ni har förtroende av era anställda? 

Vilka ska vårda de sjuka när den ordinarie personalen inte orkar längre? 

Vem får ta ansvaret när någon patients liv är i fara på grund av att patientsäkerheten satts ur spel? 

Hur ska ni kunna motivera nyutbildade sjuksköterskor och undersköterskor att söka jobb på sjukhuset? 

Sen kan ni i ledningen också fundera på om ni verkligen ska få ha era jobb kvar. För det tycker inte jag att ni borde ha. 

Tack för mina tre år. Men nu lämnar jag regionen och dess sjunkande skepp. 

Johanna Persson, f d undersköterska på medicinenheten 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel