Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Uno Svaleryd: Jämtkraft måste snarast sänka sina elnätstaxor

Annons

Jämtkraft Elnät AB har monopol på distribution av el i stora delar av länet. Bolaget har 20-30 procent för höga taxor, vilket medför stora vinster i elnätsbolaget.

Under 2018 var vinsten före bokslutsdispositioner 212 miljoner kronor. 190 av dessa överfördes till moderbolaget Jämtkraft AB som koncernbidrag och utdelning.

Under åren 2015–2018 har Jämtkraft på detta sätt tagit 650 miljoner från elnätskunderna och ökat bolagets förmögenhet. Eftersom inte taxorna har sänkts under 2019 och inte heller hittills under 2020, kommer detta att fortsätta. I slutet av år 2020 kommer Jämtkraft AB ha tagit 1 miljard kronor från elnätskunderna.

Jag vill beskriva tre effekter av detta.

1. Moderbolaget Jämtkraft AB har satsat 10 miljoner i sitt elnätsbolag i aktier. Det har alltså en vinst på över 200 miljoner kronor per år på en insats på 10 miljoner. Det är ungefär som att låna ut 100 kronor och begära en ränta på 2 000 kronor varje år. 2000 procent i ränta, det är häpnadsväckande och bara möjligt om man har monopol på verksamheten och själv sätter taxan.

2. Jämtkrafts verksamhet med elproduktion och elhandel ska enligt lagstiftningen vara affärsmässig. Det innebär bland annat att den inte får subventioneras, så att konkurrensen med andra elhandelsbolag blir osund. När Jämtkraft tar 1 miljard från elnätskunderna och för till elhandel-och produktionsverksamheten, då är det en kraftig olaglig subvention.

När Jämtkrafts styrelseordförande tidigare var representant för Företagarna var hon mycket noga med att påpeka att kommunerna inte fick bedriva verksamheter som kunde konkurrera med privata företag på grund av risk för osund konkurrens. I detta fall är det ingen risk utan en konstaterad subvention i miljardklassen.

3. Jämtkraft AB ägs till 98 procent av Östersunds kommun. Mellan 20 och 30 procent av elnätskunderna finns utanför kommunens gränser. Jämtkrafts styrelse kommer alltså att ta 200–300 miljoner kronor från elnätskunderna utanför Östersunds kommun och öka förmögenheten i moderbolaget som ägs av Östersunds kommun. En pressad mjölkbonde i till exempel Offerdal ska alltså bidra ekonomiskt för att öka Östersunds kommuns förmögenhet. För att inte nämna kommunala anläggningar och bostäder i Åre och Krokoms kommuner som också bidrar. Är det Östersunds solidaritet med sina grannkommuner?

Mina frågor till Jämtkrafts styrelse är:

Är det rimligt att begära en avkastning på 2000 procent på aktiekapitalet i Jämtkrafts elnätsbolag?

Är det affärsmässigt att subventionera den egna elhandeln och produktionen i denna omfattning?

Ska elnätskunderna utanför kommungränsen fortsätta att öka kommunens förmögenhet?

Jämtkrafts styrelse måste skyndsamt sänka sina elnätstaxor och fundera på hur elnätskunderna ska kompenseras för de under lång tid alltför höga elnätstaxorna.

Uno Svaleryd

Läs mer: Före detta länsråd och kommundirektör anklagar Jämtkraft för höga nätpriset: ”Att de behöver taxan till investeringar är inte sant” (14 december)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel