Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Vilken nytta har vargprojektet haft?

Vi har fått lära oss ända sedan 1970-talet att vi behöver ha varg i Sverige. Vargen sades vara utrotningshotad, ha stort ekologiskt värde och vara ofarlig för människor.

Propagandan startade med Projekt Varg som hade två målsättningar – att föda upp vargvalpar för utsättning i Mellansverige och att ”motverka befolkningens negativa inställning till varg” genom att angripa ”fördomar och okunskap”. Projektet hade stöd av Naturvårdsverket vilket borde garantera saklighet, opartiskhet och tillräcklig kunskap. Men gjorde det verkligen det?

Ingen kan hävda att gråvargen (den nordiska vargen) är utrotningshotad. Den finns i stor mängd i Nordamerika, norra Europa och norra Asien. I det mellansvenska vargbältet finns idag en kraftigt inavlad grupp vargar av finsk-ryskt ursprung.

Baserat på SLU data (Sveriges lantbruksuniversitet) är över hälften av alla vargkullar som fötts i Sverige mellan 1991 och 2017 mer inavlade, genom inavel i flera led, än om honan och hanen var närmare släkt än syskon. De hotas därför av sänkt fertilitet, ärftliga sjukdomar och försämrade fysiska förutsättningar. På vilket sätt är detta till gagn för vargen som art?

I Sverige har hagar och skogar historiskt använts som betesmark för tamdjur vilket bidragit till stor artrikedom av växter och ortspecifika tamdjursarter. Vi behöver betande djur för att bevara dessa naturvärden vilket är svårt att förena med frilevande varg. Vargen är därmed ett hot mot ekologisk mångfald.

Många i vargområden upplever att vargen är ett hot mot dem själva, deras barn, husdjur och livsstil. Vargar är potentiellt farliga för människor. Ett otal väldokumenterade fall visar att varg, liksom flera andra stora rovdjur, kan utvecklas till människoätare (Linell & Bjerke 2003).

Även i nutid (Kolmården 2012, Alaska 2010, Kanada 1996 och 2005 etcetera) har vargar dödat människor. Vargen blir farlig om den utan konsekvenser får vistas nära människor och deras boskap.

Hur var det med kunskapen hos de ”experter” som drog i gång projekt varg? Ingen av de stora planerna (import av vuxna vargar, flytt av vargar, utsättning av vargvalpar) har fungerat i praktiken.

Projekt varg ville till exempel bygga en stor inhägnad nära Frediksberg. Där skulle cirka 100 unga vargar släppas ut för att lära sig jaga. Vargvalpar lär sig dock jaga av sina föräldrar. Resultatet hade troligen blivit att ungvargarna inte hade klarat av att jaga älgar och att strider mellan rivaliserande vargar skördat många offer.

Om vargarna mot förmodan hade lärt sig jaga älg, skulle samtliga instängda älgar vara förbrukade inom 1,5–2,5 veckor! Vad skulle man göra sedan? Lyfta in 170 nya älgar varje månad!?

Men någon nytta måste väl vargäventyret i alla fall ha? Jodå – politiskt. ”Vi” kan lättare påverka andra länders rovdjurspolitik eftersom vi har varg i Sverige. Är det värt priset?

Gert Ragnarsson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel