Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Rädda Barnen: Att växa upp i fattigdom har starkt negativ inverkan på barns möjligheter till goda livschanser

Annons

Rädda Barnen har i vår lämnat sin fjortonde rapport över barnfattigdomen i Sverige som speglar förändringar i barns välfärd till och med 2016.

Att växa upp i fattigdom har en starkt negativ inverkan på barns möjligheter till goda livschanser. Rapporten visar på fakta som innebär att vi har anledning att vara både bekymrade och hoppfulla.

Inkomstklyftorna mellan den rikaste och fattigaste tiondelen av befolkningen ökar, men den ekonomiska utsattheten bland barn och deras familjer visar på en fortsatt minskning till 9,3 procent. 186 000 barn i Sverige levde i barnfattigdom år 2016. En minskning på knappt 17 000 barn från 2011.

Vissa barn löper en avsevärt förhöjd risk att drabbas av ekonomisk utsatthet, särskilt de med utländsk bakgrund eller ensamstående föräldrar. Barnfattigdomsrapporten baseras på senast offentlig statistik och omfattar endast de som var folkbokförda i Sverige 2016. Det faktum att de många barnfamiljer och ensamkommande som kom till Sverige 2015 inte omfattas av det statistiska underlaget, är viktigt att ta i beaktande.

Rädda Barnens definition av barnfattigdom har utarbetats i samarbete med Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet. Den är ett sammansatt delmått, dels barn i familjer med låg inkomststandard, dels barn i familjer som beviljats försörjningsstöd. Den kan klassificeras som ett absolut fattigdomsmått, vilket innebär att inkomster under en viss miniminivå räknas som fattigdom.

Barnfattigdomen i Jämtlands län uppgår till 8,1 procent, att jämföra med övriga län i Sverige med spridning 5,3–13,8 procent. Det förekommer dock ett partiellt bortfall i rapportering av barn i familj med försörjningsstöd från Krokoms kommun år 2016 så 8,1 procent är något missvisande. Det betyder att minst 1973 barn i länet levde i ekonomisk utsatthet år 2016.

Frågetecken vid Krokoms kommun beror på ett partiellt bortfall i rapporteringen av barn i familj med försörjningsstöd.

Rädda Barnen i Jämtlands län har utifrån barnfattigdomsrapporten ställt ett antal skriftliga frågor till kommunalråd och kommunchefer i länets åtta kommuner. Hur prövar man i våra kommuner att minimera konsekvenserna av den ekonomiska utsattheten bland barnen? Nedan redovisas kommunernas svar på Rädda Barnens frågor:

Östersunds kommun har som enda kommun i länet tagit fram en handlingsplan mot barnfattigdom. Planen reviderades 2018 och kommer omarbetas under 2019.

Angående extra försörjningsstöd under sommaren 2019 följer fem kommuner i länet riksnormen men Ragunda, Åre och Östersund anger i sina svar att individuell prövning av extra bidrag till barnfamiljer kan förekomma. Krokom hänvisar till en fond där aktuell barnfamilj kan söka medel.

Svårighet med att komma in på arbetsmarknaden är en av förklaringarna till ekonomisk utsatthet. Tillgång till barnomsorg på obekväm arbetstid kan vara avgörande. Två kommuner (Strömsund och Östersund) erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid, övriga sex kommuner har inget behov, har provat eller utreder saken.

Skollagen stipulerar att all utbildning är kostnadsfri men att det kan förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleven på maximalt 100 kronor per läsår anger Berg, Krokom och Strömsunds kommuner. Ragunda, Åre och Östersund anger att inga små avgifter får förekomma. Bräcke erbjuder vid behov alternativa kostnadsfria aktiviteter.

Spåravgifter i längdspåren för barn boende i kommunen förekommer inte i Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre kommun. Östersund kommun har valt att avgiftsbelägga längdspåren på Skidstadion från 8 års ålder. Övriga längdspår avgiftsfria.

Liftkort för barn boende i kommunen är gratis i Berg, Härjedalen och Åre kommun. Övriga kommuner har avgifter i varierande grad.

Kulturskolan är kostnadsfri för kommunens barn i Bräcke, Härjedalen, Ragunda och Strömsunds kommuner.

Avgiftsfria lov– och fritidsaktiviteter förekommer i samtliga åtta kommuner i varierande grad.

Läxhjälp som är lärarledd förekommer varje vecka under skolåret på de flesta skolorna i Berg, Bräcke, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersunds kommun.

Fritidsgårdar har fem kommuner (Bräcke, Härjedalen, Strömsund, Åre och Östersund). De tre övriga kommunerna har sådana på gång eller undersöker möjligheten att starta upp, antingen själva eller via föreningar.

Alla kommuner ska lämna statistik för barnbokslån till Kungliga biblioteket. Många av länets bibliotek arbetar aktivt för att öka utlåningen till barn och därmed stärka läsinlärning med mera.

Barnkonventionen: Konventionen om barnets rättigheter blir lag 2020. Flera kommuner anger att utbildning av politiker och tjänstemän planeras under 2019 men ännu är inget klart. Krokoms kommun arbetar i dag aktivt med barnkonventionen i flera nämnder och utbildning i kommunfullmäktige har tidigare genomförts och kommer göras på nytt under den nya mandatperioden.

Våra kommuner gör många insatser för att minska konsekvenserna av ekonomisk utsatthet för de cirka 2 000 barn som berörs i vårt län. Insatserna varierar delvis och förhoppningsvis kan kommunerna inspirera varandra.

Under 2018 har vi sett flera starka rapporter om de livsvillkor unga i social och ekonomisk utsatthet befinner sig i. Barnombudsmannen rapport ”Utanförskap, våld och kärlek till orten” och Majblommans granskning ”Alla tycker jag är konstig” visar att barnfattigdomsfrågan fortsatt är väldigt angelägen.

Rädda Barnen har förutom aktuell rapport flera skrifter om barnfattigdom som ”Lika villkor” och ”På dagordningen”. Allt finns på Rädda Barnens hemsida.

Arbetsgruppen inom Rädda Barnen:

Barbro Larsen, Krokom lokalförening

Karin Strandberg-Nöjd, distriktsstyrelsen Jämtlands län

Per Hedman, distriktsstyrelsen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons