Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Replik från C: Vi ska vara stolta över det svenska hållbara jordbruket

Annons

Emma Bergman replikerade på vår debattartikel, där vi anser att kunskapen om kött bland barn och unga är alltför liten:

DEBATT: Svar till C: Att äta svenskt kött är inte klimatsmart (25 mars)

Det är just en diskussion kring ämnet vi önskar mer av, eftersom okunskapen hos unga bottnar i okunskap hos vuxna.

Att, som en del kritiker brukar, stämpla oss som stöttepelare till köttindustrin visar tyvärr på okunskap om jordbruk och hållbarhet. Vår debattartikel baserades på fakta från SLU och Naturvårdsverket.

Det kan tilläggas att det inte finns en sida av myntet, klimatfrågan är komplicerad och det finns inte bara en väg till ett hållbart samhälle. Vi tror att Emma i grunden på flera plan tycker lika som oss, men på några punkter vill vi ge svar på tal.

En aktuell studie från det norska institutet Agri Analyse pekar på att naturbetesmarker kan binda stora mängder koldioxid. Att ta vara på betesmarkerna är bra såväl för den biologiska mångfalden som för klimatet. Låt oss använda betesmarkerna i stället för att de ska växa igen! På så sätt kan vi producera bra kött på ett klimatmässigt hållbart sätt.

Ur klimatsynpunkt är det ingen tvekan om att svenskt – och då främst norrländskt – kött är bättre än importerat kött. Vi menar självfallet inte att man måste äta kött eller att kött skulle vara mer miljövänligt än andra alternativ, men man måste förstå sambanden.

Precis som både Emma och vi skriver är det de betande djuren som gör störst nytta i den biologiska mångfalden. Och detsamma gäller att vi är överens om att vi ska öka självförsörjningsgraden, inte enbart av kött utan även när det gäller spannmål, grönsaker, frukt etcetera.

För att kunna odla spannmål, baljväxter, grönsaker, frukt och så vidare behöver man gödsel från djuren. Det är den grund som gör att vi kan odla grödor som både djuren och vi kan äta, oavsett om vi äter vegetabiliska livsmedel direkt eller om till exempel ensilage tar omvägen via idisslarens fyra magar.

Kor, får och getter är praktexempel på klimathjältar. De rår om sitt eget kretslopp och bidrar samtidigt till biologisk mångfald.

Att påstå att man i stor uträckning låter djur beta på odlad vall är felaktigt. Faktum är att de flesta djur betar ängsmarker och inte odlad vall. Inte minst i vårt län. Däremot skördas odlad vall som i sin tur går till djurens foder, vilket bland annat är nödvändig då djuren även behöver mat vintertid.

Ett annat påstående från Emma är att det skulle importeras stora mängder soja till djurens foder. För det första mår en ko inte särskilt bra på bara kraftfoder, där sojan ingår. Kon vill helst äta gräs. Dessutom ersätts soja i allt större utsträckning med till exempelvis raps eller åkerböna som vi kan odla i Sverige och gör i ökande omfattning.

Eftersom korna hellre idisslar gröna strån än rapar rapsolja kan vi tack vare deras gödsel skörda stora volymer olja som vi kan konsumera. Vi får arbeta vidare för att öka självförsörjningen även när det gäller foder. Förutsättningarna är goda om vi tar vara på möjligheterna.

Vi manar till förståelse för på vilket sätt jordbruket påverkar oss och vilken klimatnytta det gör. Kunskapen måste förbättras. Och vi ska inte sticka under stol med att vi vill stötta våra lantbrukare, oavsett om det är en spannmålsproducent i Berg, en mjölkproducent i Åre eller en grönsaksodlare i Ragunda.

Alla är beroende av varandra oavsett om man håller djur eller inte. Vi hoppas att fler unga lär sig hur det fungerar i stället för att kasta påståenden omkring sig som vuxna försett dem med.

Johannes Andersson (C) Linn Aldén (C)

 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons