Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Så kan vi lösa tandläkarbristen

Annons

Sverige har bland den bästa tandhälsan i världen och enligt Socialstyrelsens rapport Tandhälsa 2017 har den vuxna befolkningens tandhälsa blivit allt bättre under det senaste decenniet.

Men tandvården har stora utmaningar kommande år och en av de största handlar om rekryteringen av tandläkare och andra medarbetare i tandvården.

Rekryteringsproblemen är oroande och välkända. Socialstyrelsens nationella planeringsstöd för 2019 visar exempelvis att hela 18 regioner rapporterar brist på tandläkare och enligt rapporten har Region Jämtland Härjedalen väsentligt färre tandläkare per 100 000 invånare jämfört med riket. Endast sju regioner har färre.

De tandläkare som nu utbildas ska ersätta de tusentals erfarna tandläkare som väntas gå i pension under den kommande tioårsperioden. Men när färre och mindre erfarna tandläkare ska ta hand om en större, äldre och mer vårdkrävande befolkning kan det leda till långa väntetider. Det riskerar även att urholka tandvårdens höga kvalitet.

Tandläkarbristen riskerar också att skapa en mer ojämlik tandhälsa. I rapporten Tandhälsa 2017 slår Socialstyrelsen fast att det finns stora regionala skillnader runt om i landet. Och för att behålla kvaliteten, skapa en jämlik tandhälsa och värna patientsäkerheten krävs därför att tandläkarutbildningen både kvalitetssäkras och utvecklas.

Den ”nya” lösning som krävs för att säkerställa de nyexaminerades kliniska färdigheter samt öka tillgängligheten i glesbygd finns om vi blickar bakåt i tiden. Mellan 1984 och 1996 fanns det inom tandläkarutbildningen en ettårig AT-utbildning som avslutades med ett prov. Den togs bort eftersom det rådde arbetslöshet bland tandläkare.

Idag finns AT-liknande system vid vissa tandläkarutbildningar, men de behöver formaliseras och utvecklas för att nyutbildade tandläkare ska få bättre förståelse för tandvården och den verklighet som råder ute på mottagningarna.

Därför föreslår vi att det inom tandläkarutbildningen införs en ettårig obligatorisk bastjänstgöring med klinisk färdighetsträning. Vidare bör landstingen och regionerna inför ett system med certifierade vårdutövare – både privata och offentliga – som ska stötta och handleda nyutbildade tandläkare eller tandläkare med examen utanför Sverige.

Bastjänstgöringen bör kompletteras med en statlig stimulanspeng, ett bidrag som är högre i glesbygd och i de delar av storstäderna som det är svårt att rekrytera medarbetare till.

Tandvård är ett hantverk. Yrket är krävande och kräver många timmar med patient. Men genom ett system med bastjänstgöring kan tandvårdens olika aktörer ta gemensamt ansvar för tandvården och munhälsan i hela Sverige och inte bara i de mest attraktiva orterna.

Urban Englund, tandläkare och styrelseordförande Praktikertjänst

Erik Strand, vd och koncernchef Praktikertjänst

Brigitti Åström, tandläkare Östersunds Tandklinik, Praktikertjänst

Fredrik Olsson, tandläkare Praktikertjänst

Kerstin Sandqvist, tandläkare Praktikertjänst

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons