Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Svar från S: Bensinprisets upp- och nedgång beror inte på bensinskatten

Annons

Du som behöver bilen för att ta dig till jobbet, skjutsa barnen till träningen eller besöka systern på serviceboendet ska ha den möjligheten. Vi behöver ställa om, men omställningen kan aldrig bäras av dig som har små ekonomiska marginaler eller bor i lands- och glesbygd.

I sin debattartikel om drivmedelsskatterna får moderaterna Quicklund och Wykman det att låta som att statsbudgeten som M, KD och SD röstade igenom för 2019 innehöll någonting annat än bara en engångssänkning av drivmedelsskatten. Så är det inte.

DEBATT: M: Höjning av bensinskatten ökar klyftan mellan stad och land (2 maj)

Förslaget de hänvisar till och påstår är regeringens, är i själva verket genomförandet av deras eget.

Engångssänkningen i deras budget motsvarade 13 öre litern för bensin av miljöklass 1 och detta kostar nästan 1 miljard om året att genomföra. Det är uppenbart att de inte själva vet vad de skrev på sin servettskiss till budgetreservation.

Det senaste året har priset på en liter bensin pendlat på ett sätt ingen bilägare kan ha missat. Det var först uppe runt 16,50, för att sen gå ned till cirka 14. Den senaste tiden har det skjutit i höjden och är nu uppe på 16,50 igen.

De konservativa partiernas sänkning med 13 öre per liter är ingenting i jämförelse. Många betalar i dag en tusenlapp för att tanka fullt. Sedan februari i år har bensinpriset gått upp med 1,50 kr och ingenting av det är bensinskatt.

Bensinprisets upp- och nedgång under den här perioden handlar om vad som händer i Libyen och Venezuela, om växelkurser och OPEC-ländernas beslut att skicka ut eller dra in olja.

Beroendet av oljan för vår frihet är inte hållbar, varken ekonomiskt eller för vårt klimat. Därför behöver vi genomföra förändringar. Men vi socialdemokrater vill förpassa klimatångesten dit den hör hemma. Det är hos oss beslutsfattare och företagen - inte hos vanligt folk.

Det är samhällsstrukturerna som behöver ändras och det ansvaret har vi.

Vi tvingar nu drivmedelsföretagen att blanda förnybart i bensinen. Det du tankar på en vanlig mack är inte bara fossilt bränsle och det har vi sett till.

Den borgerliga regeringen lämnade också efter sig orättvist system där supermiljöbilspremien betalades av alla skattebetalare, men gick till den som hade råd med en splitterny bil.

Supermiljöbilspremien är nu ersatt av ett nytt system. Den som har råd att köpa en ny bil med höga koldioxidutsläpp bekostar idag bonusen åt den som köper en bil med låga koldioxidutsläpp.

Vi behöver ställa om, men omställningen kan bara göras med en medvetenhet om att alla ska bidra utifrån sina förutsättningar. De som har små ekonomiska marginaler eller bor i lands- och glesbygd är inte de som kan eller ska bära omställningen.

För att rädda vårt klimat kan de 100 företag som står för 71 procent av världens utsläpp göra mer. Kraven ska ställas på oss beslutsfattare att arbeta systematiskt för att åstadkomma skillnad på riktigt.

Jörgen Hellman (S), riksdagsledamot och ordförande i Skatteutskottet

Anna-Caren Sätherberg (S), riksdagsledamot Jämtland

Hillevi Larsson (S), riksdagsledamot och punktskatteansvarig i Skatteutskottet

Kalle Olsson (S), riksdagsledamot Jämtland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons