Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Svar: Skogen räcker inte för att släcka världens törst för hållbara produkter

Annons

Oliver Dogo och Maria Åberg skriver i sin debattartikel att flyget står för 1 procent av koldioxidutsläppen i Jämtlands län, och snöskotrar och fyrhjulingar 5 procent. Härav ges intrycket att flygets påverkan är närmast försumbar.

DEBATT: Det är utsläppen som ska minska – inte flygtransporterna! (15 maj)

Detta med att räkna på utsläpp är inte en enkel sak eftersom det beror väldigt mycket på vad man baserar beräkningarna på.

Av siffrorna att döma verkar flygets andel baseras på den mängd flygbränsle som tankas på Frösön. Detta är endast en mindre del av det bränsle som förbrukas, eftersom maskiner som landar på Frösön som regel har en större mängd överskottsmängd med sig när de landar för att klara sig till eventuell reservflygplats (säkerhetskrav).

På Arlanda finns flera landningsbanor så där behövs ingen reservflygplats. Detta innebär att en maskin från Arlanda endast fyller små mängder på Frösön.

Det ser annorlunda ut om man i stället räknar med faktisk förbrukning för starter från Frösön. Avgående maskiner från Frösön får anses belasta jämtlänningarnas koldioxidkonto, medan ankommande maskiner belastar andras konto (många som kommer är turister och affärsresenärer och de får bära sin del av bördan ur något slags rättviseperspektiv).

Då kommer man fram till att flyget står för omkring 7 procent av totala koldioxidutsläppen från transporter i länet (alltså inte av länets totala utsläpp av koldioxid) och motsvarande siffra för skotrar och fyrhjulingar är omkring 5 procent.

I siffran för flyget ingår endast de utrikesresor som sker från Frösön och inte vidareflygningar från Arlanda. Siffran för skotrar och fyrhjulingar är dock snarast en post som kan kallas ”övrigt” eftersom den även inkluderar gräsklippare, motorsågar, röjsågar och så vidare.

Dock kan vi nog gemensamt konstatera att flyget är ett viktigt färdmedel till och från Jämtland, liksom för många andra platser i världen.

Den stundtals högljudda debatten om ”flygskam” kan ge intrycket att det är bättre att ta bilen än flyget vilket normalt inte är korrekt. Är man tre–fyra personer i bilen kan det vara bättre, under förutsättning att flyget inte lyfter ändå och då med färre passagerare (och hur det skall avgöras är ju svårt att veta).

Jag håller helt med debattörerna Dogo och Åberg att biobränslen för transportsektorn måste ges mycket hög prioritet om klimatmålen ska kunna nås. Tyvärr är ju dock skogen en ändlig resurs. Den kommer inte räcka till för att släcka världens törst efter hållbara produkter, varför det kommer krävas prioriteringar, och hur dessa ska se ut är ju en ännu olöst gåta.

Svaret är knappast en värld utan transporter, ty en sådan värld har aldrig funnits under människans tidsålder. Det huvudproblem Dogo och Åberg pekar på är att det i dag i realiteten saknas en övergripande plan för hur transportsektorn ska kunna bli fossilfri på kort tid (tio år).

Det handlar inte om ”industrin” eller någon annan abstrakt utanför samhället stående instans. Det är alla våra mänskliga aktiviteter som orsakar utsläppen, och problemet med den ökande mängden koldioxid i atmosfären är ett resultat av summan av alla våra aktiviteter.

Jag konstaterar att cykel som regel är ett oöverträffat färdmedel just ur ett klimatperspektiv. Den har dock en rad andra tillkortakommanden som gör att vi kommer behöva andra färdmedel som komplement och när nöden så kräver.

Torbjörn Skytt, tekn lic, ekoteknik, Mittuniversitetet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons