Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Svar: Vi kan inte låta ideologier styra klimat- och energipolitiken

Annons

Svar på ”Håkan Larsson (C): Sluta kärnkraftsdrömma!” (14 april)

Energiöverenskommelsen kom till i ett skede (juni 2016) inom svensk politik där den politiska situationen var av sådan art att ingen ville ha nyval, vilket troligen hade blivit effekten om Energiöverenskommelsen inte blivit av.

Alliansen ville inte ha nyval och det ville inte heller S, ett av regeringspartierna. MP fick på så sätt ett oproportionerligt stort inflytande på formuleringar och innehåll i Energiöverenskommelsen.

Rent krasst kan man konstatera att L offrade sig, hoppade av och markerade för stora delar Alliansens räkning mot Energiöverenskommelsen.

Det borde förstås ha stått ”100 procent klimatneutralt” eller ”100 procent fossilfritt” som vision i stället för ”100 procent förnybart”.

Vad gäller elproduktionen uppfyller Sverige detta nästan helt ända sedan slutet av 1980-talet tack vare kärnkraften och vattenkraften. Vi har alltså redan en klimatsmart och klimatvänlig, det vill säga så gott som fossilfri, produktion av elkraft.

I stället borde man lägga allt fokus på omställning av fordonsflottan och hjälpa industrin att ställa om till fossilfritt. Projekt som SSAB:s Hybrit är värt all stöttning, men om man driver Energiöverenskommelsen ända in i kaklet riskerar man inte bara omställningen av fordonsflottan och industrin, man riskerar också ge upphov till en ökad koldioxidekvivalent.

För att nå målen i Parisavtalet behöver vi alla klimatneutrala och fossilfria alternativ. IPCC lyfter fram kärnkraften som en del av en nödvändig satsning att nå klimatmålen. Även EU-kommissionen uttrycker samma insikt.

Det är sant att Kina tillfälligt gjorde ett uppehåll i sitt kärnkraftsprogram 2016 till 2018, delvis på grund av pågående utveckling av avancerade och säkra tredje generationens reaktorer. Under mars 2019 meddelade Kina att man kommer att investera i nya reaktorer igen. Kina satsar för övrigt brett och utesluter inget fossilfritt alternativ.

Kärnkraften är inte dyr i jämförelse med vindkraft. Ny vindkraft kostar ungefär lika mycket som ny kärnkraft. Energislagen behöver jämföras vad de kostar utan elcertifikat och andra subventioner.

I ett PM, ”Promemoria om kostnaderna för nya elproduktionsanläggningar i Sverige” utgivet 21 april 2016 av Energikommissionen, anges att kostnaden, exklusive både skatter och subventioner, för ny kärnkraft är 54 öre/kWh. Detta jämförs med ny vindkraft som ligger på 51 öre/kWh.

Ny kärnkraft och ny vindkraft ligger alltså på samma kostnadsnivå enligt Energikommissionens egna PM. Skillnaden är insignifikant.

Vi behöver ställa alla fossilfria kraftkällor på samma planhalva. Vi behöver förstå att om man driver Energiöverenskommelsen ända in i kaklet kostar det 1 000 miljarder mera jämfört med om vi behåller dagens energimix bestående av ungefär lika delar vattenkraft och kärnkraft, samt 10 procent vindkraft plus små delar av andra kraftslag, till exempel solkraft.

Underhållet av dagens energimix kräver förstås både nya kraftverk, det vill säga nya kärnkraftverk och vindkraftverk behöver byggas under den närmaste 30-årsperioden, samt att vattenkraften behöver underhållas. Livslängden på ett vindkraftverk är 20–25 år och livslängden på ett kärnkraftverk är 60 till 80 år.

Ersätter vi de gamla reaktorerna, utför underhåll på elnätet kommer vi upp i en kostnad de närmaste 30 åren på uppskattningsvis 600 miljarder kronor. Detta baseras på att en ny reaktor kostar runt 70 miljarder och att det byggs minst sex nya reaktorer under denna tid, samt att befintligt elnät nyttjas men moderniseras och underhålls för mellan 100 och 200 miljarder.

Enligt Sweco-rapporten ”100 procent förnybart”, utgiven 2017, kostar visionen ”100 procent förnybart” cirka 1 600 miljarder kronor.

Om Sverige ska vara med och bidra till minskade koldioxidutsläpp behöver Energiöverenskommelsen omformuleras och betona kärnkraftens roll betydligt mera. Det handlar också om att bibehålla (eventuellt till och med återskapa) den stabila energimix vi haft sedan slutet av 1980-talet, på grund av kärnkraftens stora bidrag till svängmassa i elsystemet.

Vi behöver också ta till oss varje energislags fördelar och nackdelar. Kärnkraften och vattenkraften kan producera kontinuerligt medan vindkraften både producerar intermittent och inte bidrar med svängmassa.

Andelen vindkraft i installerad effekt har ökat varje år sedan 2010. Det finns nu en tendens att vindkraften har nått taket. De senaste åren har produktionen på årsbasis i GWh legat på ungefär samma nivå trots att mängden installerad vindkraftseffekt ökat med över 10 procent.

Alla klimatneutrala kraftslag behövs, men vi behöver förstå hur en optimal energimix ser ut om vi vill bibehålla leveranssäkerhet och kunna uppfylla framtida behov av effekt och energi allteftersom fordonsflottan elektrifieras och industrin ställer om allt mera till fossilfritt.

Vi kan inte låta ideologier styra klimat- och energipolitiken. Vi behöver låta vetenskapen och kunskapen styra.

Det behövs en ”Energiöverenskommelse 2.0”!

Torsten Dilot, Competence Area Manager Energy

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons