Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Den stoppade tågtrafiken är ett bakslag för Atlantbaneprojektet

Järnvägsstoppet vid Stora Helvetet är ett stort avbräck, menar Billy Eng, projektledare för Atlantbanan.

– Det handlar om förtroendet från passagerare, näringslivet, tågoperatörer och norska staten.

Annons

Tidpunkten är mycket olämplig med tanke på att beslutet att bygga om och elektrifiera Meråkerbanan är så färskt, menar Billy Eng.

Norska staten ska investera 4 miljarder kronor för att elektrifiera och räta ut sin del av Meråkerbanan. Och både gods- och persontrafik väntades växa närmaste tiden, enligt Billy Eng.

– Persontrafiken har ökat så mycket på sista tiden att det funnits planer på att sätta in en till dubbeltur per dag.

I ljuset av dessa positiva tendenser var Trafikverkets stopp inte något som gladde Billy Eng när han fick beskedet.

– Det kändes väldigt trist. Men nu är det som det är. Det viktiga är det inte blir någon långbänk med att återställa trafiksäkerheten, säger Billy Eng.

Att banvallen just vid Stora Helvetet som ligger mellan Storlien och gränsen har problem med sättningar har varit känt under lång tid.

Banvallen är 24 meter hög och ligger alltså längs en sluttning. Den är byggd 1877, när järnvägen drogs fram, och togs i bruk några år senare.

Varifrån namnet Stora Helvetet kommer vet inte Billly Eng, men han konstaterar att rallarna måste ha haft svåra förhållanden på grund av den besvärliga terrängen.

– Det är brant och bergigt, så jag skulle tro att rallarna gav platsen namnet.

Atlantbaneprojektet syftar till att uppgradera järnvägsförbindelserna Stockholm-Östersund-Trondheim. Bakom projektet står regioner och kommuner längs banan på den svenska sidan. På den norska sidan finns ett systerprojekt som heter Elbanen.