Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Det gick åt runt 35 blöjor varje dag"

Barbro Johansson och Vitahl hade pratat om att de vill ha två barn med några års mellanrum. Nu blev det fem på en gång. Barbro visste inte att hon var gravid när hon fick beskedet att hon väntade barn. Då var det heller inte känt att det var fem. Hon glömmer aldrig orden som gynekologen sa:’’Flicka lilla, vet du vad? Du är gravid och det är fyra stycken.’’

Annons

– Det är sällan man kommer ihåg exakt vad folk säger, men just de orden minns jag, berättar hon.

Barbro Johansson var på sjukhuset i Östersund för att göra en annan undersökning med ultraljud när den glada upptäckten gjordes.

– Vi blev chockade, men förstås jättejätteglada, säger föräldrarna.

I graviditetsvecka 23 blev Barbro inlagd på sjukhuset i Umeå eftersom risken för komplikationer ökar med antalet foster. I Umeå ligger man långt framme när det gäller att förebygga komplikationerna och vården av för tidigt födda håller hög klass.

Det var först vid ankomsten till Umeå som det syntes att hon väntade femlingar.

Flerfostrighet utöver tvillingar kommer oftast som en följd av IVF (provrörsbefruktning), men så var det inte i det här fallet. – Jag hade fått en hormonbehandling innan jag blev gravid. Det var inte provrörsbefruktning som jag vet att det spekulerats om, säger Barbro Johansson.

På hösten 1992 fick fyra av de fem lämna sjukhuset och komma hem till familjens nyinköpta hus i Krokom. Nu väntade ett liv med planering och rutiner in i minsta detalj. Det var förstås mycket glädje, stor uppståndelse från släkt, vänner och grannar, men även mycket jobb.

– Under första året ställde kommunen upp med barnskötare som hjälpte oss dygnet runt. Det gick åt runt 35 blöjor varje dag. När vi var ute och gick med barnen var det ofta stor uppståndelse. Många ville kolla ned i barnvagnarna och den delen var jobbig, minns föräldarna.

De träffades i Grekland i mitten av 1980-tal och blev ett par. När barnen var ett år separerade de.

Föräldrarna var noga med att femlingarna inte skulle bli hopklumpade, som de uttycker det, utan att de skulle få utvecklas till de olika individer som de också är i dag.

När de började skolan placerades de i olika klasser. Skolan tyckte inte heller att det var någon bra idé att ha fem syskon i samma klass.

Roland Edlund