Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Det stämmer att LRF värnar äganderätten

Thomas Tidholm och Viktor Säfve från Föreningen Skydda Skogen replikerade 11 augusti på mitt svar från 2 augusti till deras debattartikel 26 juli.

Ja, det är riktigt, LRF är fixerat vid äganderätten. Äganderätten är en av grundbultarna i det västerländska samhället och ingår som en del av grundlagen. Du ska ha rätt att fritt förfoga över din egendom i alla hänseenden som inte är särskilt undantagna genom lag, avtal eller sedvanerätt. Det kan knappast vara förvånande att LRF, som har väldigt många markägare som medlemmar, försvarar denna rätt. Vi anser till exempel inte att det är okej att företag utan avtal bedriver kommersiell verksamhet på annans mark.

Hälften av Sveriges skogar ägs av 329 471 enskilda skogsägare (2010), resten ägs av privata aktiebolag, 25 procent, staten, 17 procent och övriga 8 procent. Detta innebär en ur globalt perspektiv unik ägarspridning. Samma lagstiftning gäller för alla skogsägare, men den ger utrymme att sköta skogarna på olika sätt. Detta i kombination med många olika ägare gynnar definitivt den biologiska mångfalden.

När det gäller utboägandet så sköter många av dessa skogen på ett exemplariskt sätt.

Tidholm/Säfve insinuerar att skogsbruket utrotar våra fåglar. I båda sina insändare hänvisar man till Artdatabankens senaste rödlista. Går man in i denna återfinner man 19 av Sveriges 250 häckande fågelarter under sökkombinationen Jämtland och skog. Av dessa är fjorton klassade som ”nära hotade”, vilket är den lägsta rödlistningsgraden, fyra som ”sårbar”, den näst lägsta nivån och en art, vitryggig hackspett, som akut hotad.

Det intressanta är att nio av dessa arter har stabiliserats eller kan uppvisa ökning jämfört med tidigare listor. Fyra av arterna finns inte i Jämtland, bland annat den vitryggiga hackspetten.

När det gäller sju av arterna finns inga egentliga belägg för minskning av antalet fåglar, utan man har gjort antaganden om att de kommer att minska i framtiden. Göktytan och ortolansparven har ett gemensamt problem med LRF, den igenväxande åkermarken. Kuriöst nog har ortolansparven hittat en ny häckningsmöjlighet i markberedda hyggen.

Uppenbarligen tolkar jag och Tidholm/Säfve Artdatabankens material på väldigt olika sätt. De skriker efter reglering och hårdare tag mot skogsägarna. Jag tolkar det som att nuvarande skogspolitik, som innebär en sammanvägning av miljö och produktionsaspekter, fungerar. Allting är inte perfekt, men vi är på väg åt rätt håll.


Håkan Nilsson
ordförande LRF Jämtland

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel