Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DN har fel - IF Metall bär inte skulden för splittrat LO

Förvånande att DN prickar så fel i sin analys om avtalsrörelsen.

Annons

I veckan sprack LO-samordningen inför den kommande avtalsrörelsen. Bakgrunden är en oenighet ifall förbunden skulle backa upp Kommunals krav på lönelyft för undersköterskor eller generella låglönesatsningar. IF Metall backade upp Kommunals krav, flera andra fackförbund önskade i stället låglönesatsningar generellt.

Oenigheten gjorde att samordningen slutligen sprack.

Därför är det något förvånande att ta del av analysen på Dagens Nyheters ledarsida. Molander skriver "Kanske är det dags för industrin att ta ansvar och låta sin löneökning vara en procent mindre, så att vårdens kan bli en procent större."

Analysen landar fel av flera skäl.

IF Metall var och är villig att backa upp Kommunals krav på att undersköterskor ska få en högre lön och därmed komma ikapp männen i industrin.

Konflikten i LO-samordningen är alltså inte mellan kvinnor i vården och män i industrin. Den kretsar i stället kring principen att löneökningarna i industrin ska sätta märket för övriga avtal på arbetsmarknaden. Principen kritiseras av hemmamarknadsförbunden som upplever att deras medlemmar hålls tillbaka.

Hemmamarknadsförbunden talar gärna om jämställda löner. I praktiken innebär det en väldigt bred låglönesatsning. Förbunden gör inte skillnad typiskt mansdominerade och kvinnodominerade avtalsområden.

Att industrin ska sätta märket (taket) för övriga löneökningar i Sverige har garanterat reallöneökningar. Dessutom innebär det att Sverige behåller sin konkurrenskraft som exportberoende land. Innan principen infördes tävlade fackförbunden om vem som kunde få till högst avtal. Detta resulterade dock i tappad konkurrenskraft för Sverige och att den höga löneökningen åts upp av en ännu högre inflation.

Kommunals undersköterskor skulle kunna få fram ett avtal med IF Metalls hjälp som bryter mot industrimärket. Givet den låga inflationen skulle det sannolikt inte innebära en direkt skada för konkurrenskraften. I ett längre perspektiv riskerar det dock att urholka principen att industrin ska leda löneökningarna. Det är en svår balansgång mellan dessa två mål. Men IF Metall står tveklöst på Kommunals sida i denna fråga.

Det är här konflikten ligger i LO-samordningen. Konflikten ligger mellan radikala och konfliktbenägna fackförbund och en facklig rörelse som vill ta ansvar för Sverige och den svenska arbetsmarknadens funktionssätt.

När Dagens Nyheter förenklar denna konflikt till att handla om kvinnor i vården och män i industrin då har man helt missat spänningen och konfliktpunkterna inför 2016 års avtalsrörelse.