Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Dyster bild om högstadiets framtid

Ett nej till den motion som vill se alternativa lösningar för att rädda kvar högstadiet i Ytterhogdal förkastas av föräldragruppen.

– Det ger dåliga signaler, säger Anna Mirårs som vill rädda skolan.

Annons

I går kväll möttes politiker, skolledning och föräldrar i ett stormöte i Ytterhogdal. På programmet stod en diskussion om högstadiets framtid.

– Vi är besvikna på att den motion som vill se alternativa lösningar för att rädda högstadiet rekommenderas ett avslag, säger Anna Mirårs som är en av de föräldrar som sitter med i en nybildad arbetsgrupp som ska försöka rädda skolan.

– Även om man motiverar avslaget som skolledning och politiker gör så ger det negativa signaler, menar hon.

Att elevantalet sjunker för varje år är ett faktum som skolan i Ytterhogdal brottas med. Hösten 2013 är det bara 17 elever som kommer till skolstarten som det ser ut i nuläget. Anna-Lena Andersson och Solweig Haugen anser ändå att det finns en anledning att rädda högstadiet och föreslog därför i en motion att alternativa lösningar såsom distansundervisning och att eleverna åker till Sveg en dag för att studera vissa ämnen.

I morgon väntas dock fullmäktige säga nej till motionen som har utretts från skolförvaltningen vilka kommit fram till att distansundervisning inte är riktigt förenligt med Skollagen. Men även om den tolkningen görs så ville föräldrar, arbetsgrupp och motionslämnare inte godta ett nej trots att nämndens ordförande, Leif Nilsson, bedyrade att det bara var ett nej till just de förslagen som stod i motionen.

– Det finns några att-satser som vi inte kan binda upp oss vid, anser Nilsson som däremot berättade om möjligheter att komma med i projektet, Hela Sverige ska leva.

– Jag har kontaktat Skolverket, Sveriges kommuner och landsting och en rad andra och alla säger att det ska finnas möjligheter att rädda skolan. Jag kommer att stå för den och yrka på återremiss, det behövs en grundligare utredning över vilken betydelse det kommer att ha för bygden, sa Anna-Lena Andersson.

Den utredning som gjots försvarades av förvaltningschefen Gunnel Weinz.

– Vi har inte perspektivet att se skolan som en motor i bygden. För oss är elevernas lärande det viktiga. Nämnden ger de yttre förutsättningarna men den inre organisationen är det upp till rektor att ansvara över, säger Weinz som anser att motionen inte är en fråga som ska besvaras på annat än ett professionellt sätt utan politiska värderingar.

– Skjuter däremot politikerna till pengar och anser att det är viktigt att skolan ska finnas kvar, då är det en annan sak, säger Weinz.

Detta medgavs av Elinor Söderlund som sitter med i nämnden för bildning, fritid och kultur.

– Egentligen är det pengar det handlar om.

Enligt beräkningar från förvaltningen så kan det röra sig om en kostnad på 1,2 miljoner kronor per år för att rädda kvar högstadiet i Ytterhogdal.

Oavsett hur omröstningen om motionen går i morgon så lovade Leif Nilsson att ingenting är förutbestämt.

– Det här har vi vetat om i många år här i Ytterhogdal men ingenting har hänt. Nu har en arbetsgrupp bildats och det ser jag som positivt.

Kommunstyrelsens Göran Pålsson gav föräldragruppen rätt när de inte godtog den utredning som gjorts.

– Jag håller med om att den är dålig och alldeles för tunn för att vara ett beslutsunderlag.

– Men kommunen tappar befolkning och regeringen sänker skatten så de viktiga skattekronor som behövs räcker inte till. Vi står inför stora besparingar i hela kommunen, förklarar Pålsson som ändå gav ett halvt löfte om att även han stödja en återremiss.