Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ebolaepidemin angår oss alla

Ebola är en virussjukdom som orsakar hög feber, muskelvärk och inre blödningar. Den har hög dödlighet jämfört med många andra sjukdomar, i snitt upp till 50, 60 procent. Eftersom det är ett virus går det enbart att symtombehandla, som att ge vätskeersättning, när sjukdomen väl brutit ut.
Ett vaccin är ännu inte tillgängligt.

Annons

Ebola har förekommit tidigare, i mindre lokala utbrott. Men den som nu pågår är av en helt ny omfattning. Spridningen har ökat allt mer exponentiellt och även nått utanför Västafrika varifrån den började. Amerikanska smittskyddsinstitutet har gjort en prognos som visar hur smittan kommer sprida sig om inga åtgärder vidtas för att stoppa den. Deras värsta scenario är 1,4 miljoner smittade, med en dödlighet på 50-60 procent. Ofattbart många människoliv.

Även i Sverige har nu regeringen och myndigheter vidtagit snabba åtgärder för att kunna skicka ner mer sjukvårdspersonal till de drabbade områdena. Byråkrati, säkerhetsåtgärder som nödvändig träning och praktiska frågor har gjort att resan dröjt. Ebola-krisen säger därmed något viktigt om krisberedskap och katastrofsituationer. Redan när det från start började gå upp för makthavare runt om i världen hur allvarligt detta utbrott var började man samla in pengar.

Vad epidemin visar är att hur mycket resurser i form av pengar som finns inte är den enda faktorn bakom att framgångsrikt kunna bekämpa sjukdomen. Minst lika stor roll spelar infrastruktursituation, transporter, sjukhusplatser, bristen på mark att begrava de döda, fattigdom och svårnådda byar där smittan sprider sig. Att samhället i övrigt fungerar och har beredskap är oerhört viktigt.

Den andra viktiga faktorn har varit bristen på personal. Om man har pengar på kontot, men inga läkare på plats för att vårda, kommer hjälpen ändå inte ge önskvärt resultat. Resurserna behövs givetvis, men minst lika viktigt som att västländerna öppnar plånboken är att sjukvårds- och samordningspersonalen i länderna kan och får åka i väg och hjälpa till.

Det är viktiga lärdomar för den som oroas över nyhetsrapporteringen. Ebola är inget som bara angår Afrika, det gäller oss alla, alltid. Det räcker inte på sikt att bara skänka en liten slant och känna sig nöjd där. Vi måste bli en del av en ansvarstagande internationell aktion där vi också möjliggör för viktig vårdpersonal att jobba på plats och göra satsningar på infrastrukturförstärkning och hjälp till hela samhället.