Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Edda Magnasons konsert: En berg- och dalbanefärd

I teatersalongen fick Edda Magnason vara sig själv. Men samtidigt lät hon väldigt ofta som Kate Bush. Höga toppar och några dalar.

Annons

På film föreställer hon och låter som Monica Zetterlund. I teatersalongen när fredagen blev till lördag var hon sig själv men lät ofta som Kate Bush. Jag vet inte hur många som kommit till den mer än fullsatta teatersalongen för att de sett Edda Magnason på bio. Många gick snabbt iväg, men lika många kom och det var fullt när hon började och när hon slutade. Men inte för en enda sekund hörde vi något som vare sig var eller lät som Monica Zetterlund. Det gillade jag och det tror jag att även Monica Zetterlund hade gillat.

Edda satte sig ner vid sitt piano och tillsammans med sina tre musiker bjöd hon på så där lagom tillkrånglad pop. Mest påminde hon om Kate Bush både i sitt sätt att sjunga och i sitt sätt att bygga upp och krångla till ganska enkla melodier. Inte blev det lättare när de flesta låtarna var hämtade från Eddas tredje album som släpps först i november.

Konserten var som en berg- och dalbanefärd. Stundtals kittlande, stundtals häpnadsväckande och i andra stunder lite för abrupt slut och inte riktigt som väntat, nästan lite långtråkigt. Låtarna från hennes två första album var mest lyckade. All heder åt Edda Magnasons mod och av musikerna stack sångerskan och klaviaturspelande Ida Lindberg ut mest.

Lite mer kontakt med publiken, lite mer mod att vila i rösten och lite mindre rädsla att prestera något som låter som Monica Zetterlund så kan Edda Magnason bli hur bra som helst.

• Teatersalongen

• 23.00

Betyg: 3/5

Här hittar du alla recensioner från Storsjöyran 2014