Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Elin klar med nya boken

Hennes debut kom för ett år sedan och är en dundersuccé med över 30 000 sålda exemplar. Hittills.
Nu är Elin Olofsson precis klar med sin andra roman, som också utspelar sig i Jämtland och ges ut i höst.

Annons

– Någon frågade om det inte känns otäckt att jobba med "den där svåra andra boken". Och den sortens oro kanske sätter sig nånstans.

– Men jag tycker också att jag lärde mig mycket av att skriva debuten. Så det känns lite dubbelt. Men framför allt fantastiskt roligt.

Redan under hösten fick hon preliminärt klartecken för den nya boken från förlaget. Men också en deadline att lämna manus före nyår.

– Så jag satt nästan dygnet runt och filade på texten i mellandagarna. Men så dags är det främst finlir, man flyttar och pillar.

I veckan har Bonnierägda Wahlström & Widstrand beslutat ge ut även Elins andra roman. Och egentligen hade hon två böcker i sig redan inför debuten:

– Jag valde mellan att börja med Sigrid eller den här. Och det blev Sigrid som kom först.

"Då tänker jag på Sigrid" (W&W) utkom i januari 2013 och utspelar sig i Gärningsberg, en fiktiv ort i Jämtland med drag som påminner om Offerdal. Själv är Elin uppvuxen i Tulleråsen vid foten av det ståtliga Offerdalsberg.

Den nya romanen heter "Till flickorna i sjön" och handlar om Helena, som får sparken från jobbet i kommunhuset och blir lämnad av sin man.

Handlingen utspelar sig i Gärningsberg och Östersund, men ingen av karaktärerna från första boken är med nu:

– Det ska möjligen vara lantbrevbäraren då, men han är namnlös i boken, man vet bara att det slamrar när han lämnar posten, haha.

Elin beskriver hur den nya berättelsen "handlar om vad en flicka en gång lovade vid en liten insjö i Jämtland och vad en vuxen kvinna tvingas göra för att infria löftet."

– Här finns såklart teman som är gemensamma med förra boken. Det är allmängiltiga berättelser om människor, om relationer, längtan, svek och inte minst förlåtelse.

Denna gång finns också en tydligare huvudperson än sist. Intrigen utgår från Helena och cirklar även kring Östersunds sjukhus, där Helenas kusin Blåpojken dyker upp, samtidigt som hennes mamma börjar ringa - efter många års tystnad.

– Jag började skriva texten när Sigrid nyss kommit ut, men sedan har fokus legat på att åka runt och berätta om första boken. Jag har nog avverkat ett 100-tal möten om den.

– Då hinner man inte skriva så mycket, men jag har fått fantastisk kontakt med läsarna och det är väldigt mycket värt.

Mängder av läsarbrev och en lysande försäljning är kvitton på att boken nått ut.

Skrivandet tog fart i höstas. Då mejslade hon ut karaktärerna, personer gick in och ut ur handlingen, men grundhistorien var klar:

– Jag var tidigt klar med intrigen, men det är märkligt hur en del karaktärer ändras under skrivandets gång, det är fascinerande.

Och i grunden är Elin Olofsson en disciplinerad arbetsmyra:

– Det är alltid ett motstånd innan jag börjar skriva, men det är ett jobb som alla andra, det är bara att göra det. Dessutom är det så otroligt kul när jag väl kommer i gång.