Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Elisabeth Rundström

Elisabeth Rundström, Mälgåsen, har gått bort i en ålder av 84 år. Hon sörjs av maken Björn, döttrarna Eva och Gerd med make Mikael samt barnbarnen Jonas med Lovisa, Karl och Siri.

Annons

Elisabeth tillhörde den första generationen föräldrar som tog hem sina barn om de hade svåra funktionsnedsättningar. Dottern Eva, 56 i dag, föddes med ryggmärgsbråck och hydrocefalus. Att lämna bort var inget alternativ för Elisabeth och hennes man Björn.

När de två bildade familj på 1950-talet, var det ovanligt att bägge föräldrarna till ett barn med stora vårdbehov kunde yrkesarbeta. Elisabeth blev en stark förebild för oss som kom efter. Hon var tandläkare, specialiserad på barntandvård. Förenade ett engagemang i yrket med att ta väl hand om sina barn och inspirerade nya föräldrar att klara ett liv som inte blev som de tänkt sig.

Hon föddes 1929 i Uppsala, dotter till professor Rudolf Brandberg och sjuksköterskan Elin Svensson från Mälgåsen i Jämtland. Till den vackra släktgården i Mälgåsen flyttade Elisabeth 1984. Hon fick en tjänst som övertandläkare i barntandvård i Östersund. Björn, lektor i biologi, hade kvar sitt arbete några år i Sollentuna innan han också flyttade till Mälgåsen.

Elisabeth växte upp i Gävle, Ljungby, Alingsås och Stockholm. Hon blev student vid Nya elementar för flickor 1947 i Stockholm, färdig tandläkare 1952. Redan 1941 hade hon träffat Björn. De gifte sig 1952 och bosatte sig i Sollentuna. Där arbetade hon i Folktandvården och blev skoltandläkare på 60-talet.

Via Evas funktionsnedsättning kom Elisabeth i kontakt med Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU, och blev en av dess första familjerådgivare. Också Björn var djupt engagerad i RBU och tog initiativ till bildandet av den internationella föreningen för personer med ryggmärgsbråck, IFSBH, 1979, vars första ordförande han var till 1995. Elisabeth tog aktiv del också i det internationella arbetet.

Efter pensioneringen 1994 blev Elisabeth aktiv i Röda korset och hembygdsföreningen på hemorten. Hon läste mycket, spelade bridge och plockade gärna bär i skogen. Trädgården var också ett intresse.

Hon var en varm, klok kvinna med humor och stor omsorg om sin familj och hon kunde förmedla en tro på att ett oväntat föräldraskap är något man klarar både för att man vill och måste.

Renée Höglin