Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En gång var betongkolossen ett av Sveriges modernaste sjukhus

Det var ett av Sveriges modernaste sjukhus när det invigdes 1964.

Nu ekar byggnaden till stora delar tom – och vad som ska hända med den enorma landstingsbyggda betongkolossen är oklart.

Följ med på en historisk resa till det som en gång var grannlänet Västernorrlands femte akutsjukhus.

Annons

Vi vandrar tillsammans från sjukhusets reception uppför den stora ektrappan. Så här långt ser det mesta ut som det gjorde på 1960-talet. Då, när sjukhuset var nybyggt i den allra senaste arkitekturen, var trappan välputsad och stenväggen glänste. Patienterna anmälde sig nere i receptionen och fick sedan vandra upp till nästa våning. Nu, nästan 50 år senare, gör vi samma promenad tillsammans med sjuksköterskan Gun-Britt Abrahamsson, 74 år, och vaktmästaren Sören Esserud, 66 år.

Sören Esserud håller som bäst på att lära upp sin efterträdare – som nu ska axla ansvaret som huvudansvarig för den enorma byggnaden. När han började i maskinrummet, som det hette då, var de flera stycken. När Sören går i pension blir en ensam vaktmästare ansvarig för byggnaden.

Gun-Britt Abrahamsson kom till Backe tillsammans med sin make när sjukhuset var alldeles nybyggt. Hon som röntgensjuksköterska och han som skötare, efter att ha bott och jobbat i bland annat Sundsvall. Sedan blev hon kvar på sin post med sin röntgenapparat på andra våningen tills den togs ifrån sjukhuset 1997.

Sören tar fram sin nyckelknippa och låser med van hand upp dörren till det som var Gun-Britts arbetsplats i över 30 år. Hon har inte varit här sedan hon lämnade byggnaden i vredesmod 1997. Då hade hon fört en hård och högljudd kamp mot landstingspolitikernas planer på att flytta röntgenutrustningen till Strömsund. Men den kampen återkommer vi till.

När den pampiga byggnaden invigdes 1964 hade bygget kostat 55 miljoner kronor och bygden gick man ur huse för att fira.

– Pressen skrev att det var det modernaste i Europa. Det kändes fantastiskt att de byggde nytt här uppe. Alla var glada, minns Jan Bagge, 80 år och aktiv i intresseorganisationen Fjällsjö framtid.

– Det var ju väldigt modernt när det byggdes. Jag minns när man kom hit – man blev ju imponerad, berättar Gun-Britt Abrahamsson.

Men lyckan över det fullt utrustade akutsjukhuset blev relativt kortvarig. Bara några år efter invigningen försvann BB från Backe, och de blivande mödrarna fick åka till Sollefteå för att föda.

Efter det försvann den ena delen efter den andra.

Dörren till röntgenavdelningen går upp. Gun-Britt går in till det som så länge var hennes arbetsplats. Direkt till höger fanns rummet med röntgenapparaten och innanför fanns rummen för framkallning.

– Och titta här! Ljusbordet finns kvar, utbrister Gun-Britt och tänder med van hand upp det.

Vi vandrar längre in i sjukhuskroppen. En bit in i korridoren finns operationssalarna, två till antalet. Här gjordes operationer, både planerade och mer akuta.

Vi går genom administrationslokalerna, kliver in i det som var direktionsrummet – ett konferensrum där 1960-talets träpaneler och glas gör sig påmind. Det var här som dåtidens höga herrar hade sina direktörsmöten om sjukhusets verksamhet.

I andra flygeln fanns de fyra vårdavdelningarna. Ettan och tvåan för de akut sjuka och trean och fyran för de inte lika akut sjuka. I källaren står centraldammsugaren tyst. En reservgenerator att använda vid strömavbrott finns också.

– När jag började fick vi använda den ganska ofta, men nu har de fått bättre ordning på elnätet, berättar Sören Esserud.

Sjukhus har det funnits i Backe sedan slutet av 1800-talet och 1961 beslutade landstinget i Västernorrland att bygga nytt. Tre år senare stod det klart.

1974 överfördes ett antal småkommuner i nordvästra Ångermanland till den nya storkommunen Strömsund och Backeborna fick se sig själva bli medborgare i Jämtlands län. Ett landstingsbyte var oundvikligt, och så hade landstinget i Jämtland fått sig ett extra sjukhus.

Bytet blev ödesdigert för Backe.

– Då blev det fattigt. Jämtarna hade just inga pengar, säger Gun-Britt.

Sedan försvann det mesta, operationssalar, vårdavdelningar och personal. Akutsjukhuset monterades ned och i dag återstår nästan bara skalet. En gråblå betongkoloss i fem våningar.

Det som kan beskrivas som slutet för sjukhuset blev dramatiskt. När landstinget ville ta röntgenapparaten från Backe och placera den i grannsamhället Strömsund ilsknade Gun-Britt Abrahamsson till. Hon skrev protestlistor, engagerade byn och gjorde en egen utredning.

– Jag kämpade och kämpade i många år. Och jag lyckades få behålla röntgenutrustningen i några år extra. Jag gjorde en egen utredning som visade att det blev billigare att behålla röntgen i Backe, men de lyssnade inte, säger Gun-Britt.

Efter flertalet återremisser och ovissa omröstningar i landstingsfullmäktige försvann så röntgenapparaten. Kort därefter gick Gun-Britt Abrahamsson i pension.

Numera håller ett äldreboende och byns hälsocentral till i sjukhusbyggnaden. Sören Esserud berättar om tidigare planer för huset. De har varit många och storslagna. Och högst varierande – någon ville starta behandling av anorektiker, en annan operera överviktiga tyskar och ett tag var det snustillverkning som skulle fylla upp de gamla vårdsalarna.

Oavsett framtid har sjukhuset en historia. En historia som handlar om en kämpande landsbygd och en tid som inte längre finns.

En tid när det investerades mångmiljonbelopp i ett sjukhus – mitt ute i skogen.