Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En modern Arnljot ur barnens perspektiv

En ny regissör till Arnljotspelet tar helt nya grepp för att berätta Peterson-Bergers klassiska drama. Det blir som en tidsresa där barnens tankar sätts i fokus.

Annons

Över 200 personer har sökt sig till Arnljotlägden på Frösön denna vackra men blåsiga sommarkväll. Det är första gången på över tio år som jag återser spelet. Jag minns det som ett ganska stelt drama med ett högtidligt språk. Därför blev jag överraskad när jag fick uppleva berättelsen från ett nytt och originellt perspektiv. Spelets ram är tre syskon som har hittat morfars gamla Arnljotbok och börjar läsa i den. Barnen ger spelet en ny infallsvinkel som är uppfriskande. Språket är till en del modern svenska som blandas med den ursprungliga texten. Huvudpersonernas bärande repliker följer originaltexten men i övrigt talas dagens talspråk.

Huvudrollerna spelas övertygande av Johan Antman som en passionerad och stolt Arnljot. Amanda Nygren spelar Gunhild, hans ungdomskärlek. Vaino spelas av Mikaela Pålsson. Hon gör en stark tolkning av sin rollfigur och sjunger Vainos sånger mycket vackert. I år var Arnljot lättare att förstå med barnens inpass och sammanfattningar.

Regissör Håkan Borgsten, som själv spelade Arnljot 2004-2006, har modet att tillföra nya karaktärer och att stryka andra. Det har ökat förståelsen för handlingen och de underliggande budskapen i Arnljotspelet. Scenbilden har också moderniserats för att för att överensstämma med de ändringar som gjorts i manus. En lite tråkig detalj är att den magnifika utsikten över Storsjön och fjällen inte längre syns för stora delar av publiken eftersom kulisser i form av buskage skymmer.