Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En popcornmaskin på högvarv

Samtidigt som Socialdemokraterna fortsätter tappa mark i opinionen, dyker en pånyttfödd Thomas Östros (S) upp och gör en träffsäker problembeskrivning.

Han liknar sitt eget parti vid en ”idémässig popcornmaskin” där de politiska utspelen flyger lite hur som helst utan struktur. Även tidigare S-ledaren Mona Sahlin är starkt kritisk och varnar för att (S) nu håller på att anpassa sin politik till främlingsfientliga krafter.

Annons

Socialdemokraterna förefaller aldrig få tillbaka förmågan att återhämta sig sedan valnederlaget 2006. Bekymren har under resans gång enbart förvärrats. Personfrågor har stått i fokus och utveckling har lyst med sin frånvaro. Partiet kommer naturligtvis ändå helt säkert försöka vinna tillbaka sina förlorade väljare.

Då finns det två lägen att ställa in partiets ”popcornmaskin” på. Läge ett: närma sig alliansen och ta strid om mittenväljarna. Läge två: med risk för en bränd eftersmak, röstfiske i grumliga populistiska vatten för att söka stöd hos soffliggare och SD-väljare.

Tidigare S-ledaren Mona Sahlin oroas nu över att svensk socialdemokrati väljer det senare och gör som syskonpartiet i Danmark, anpassar sin politik till främlingsfientliga krafter. Som exempel nämner hon Ilmar Reepalus förslag om temporärt medborgarskap. 

Något som också stärker farhågan är författaren och S-kännaren Christer Isakssons analys, där han i en debattartikel i SVD i tisdags menade att Socialdemokraterna inte längre förmår göra konkret politik av stora samhällsfrågor.

Konkretisering i kombination med förmågan att regera och hålla ihop, har annars historiskt ansetts vara just partiets styrka. Mycket av detta ser nu ut att vara borta. Det här betonade även Tomas Östros (S) i söndagens intervju i SVT:s Agenda, när han sa att, ”socialdemokratin måste bli duktigare, kunnigare och mer respekterad”.

Och Sahlins och Östros oro ska nog tas på största allvar. För med en ombytlig och populistisk S-ledare vid rodret verkar i princip vad som helst kunna hända.

Med Håkan Juholts utsatta position finns också en uppenbar risk för att mer av bakåtsträvande nostalgi och populism i syfte att vinna lätta röster, gör sig påmind. ”Det är oroande hur det börjat komma”, säger exempelvis Sahlin och lovar att i så fall agera ”ilsken grindvakt”.

Uppenbarligen finns tunga interna krafter som vill se en annan framtida utveckling för Socialdemokratin. Att två socialdemokratiska tungviktare som Sahlin och Östros så öppet väljer att ta avstånd från sittande S-ledare tyder på det.

Men även om Håkan Juholts kritiker lyckas med sina syften och får bort honom, kommer problemet med den eventuelle efterträdaren kvarstå: För partiets vänsterfalang kommer sannolikt inte att backa upp vare sig Tomas Östros eller Mikael Damberg.

Så hur S-popcornen till slut kommer att smaka vet nog inte ens popcornmakarna själva just nu.

Annons