Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En regional kraft att räkna med

Annons

I dagarna är det tio år sedan Mitthögskolan blev Mittuniversitetet. Den 10 februari 2005 invigdes Mittuniversitetet.

På den relativt korta tiden har närmare 100 000 personer fått möjligheten att utvecklas med ny kunskap hos universitetet. Betydelsen av högre utbildning för tillväxt och utveckling går inte nog att poängtera. Nyligen konstaterade en studie att hälften av den svenska ekonomiska tillväxten det senaste årtiondet kan förklaras av tillväxt i högutbildad arbetskraft.

Universitetets resurser för forskning har ökat sakta men säkert, inte minst den externt finansierade delen av forskningen som ökat med 40–50 procent sedan 2005, ett kvitto på forskningens attraktivitet.

Den vetenskapliga kompetensen har också stärkts, antalet professorer har fördubblats på 10 år och femdubblats på 15 år.

Universitetet är och ska vara en regional kraft att räkna med. Det finns stora möjligheter att gemensamt ta tillvara utvecklingskraften som finns i regionen.

Ett regionalt innovationssystem har också växt fram som tar hand om affärsidéer från universitetet och avknoppningsföretag. I dag startas 1,5 företag i månaden bland universitetets lärare och studenter.

Trots de senaste årens minskade anslag för grundutbildning har den totala omsättningen ändå ökat. Resurstilldelningen är det som i hög grad styr möjligheten att kunna bidra till fortsatt utveckling och tillväxt.

Tyvärr ser den regionala obalansen bland universitet och högskolor ut att öka i landet. De budgetprognoser som finns fram till 2018 pekar mot att utbildningsanslagen per invånare i vår region skulle minska med nästan 10 procent.

Mittuniversitetet bidrar till att minska den sociala snedrekryteringen till högskolan. En högre andel studenter med en ”studieovan bakgrund” studerar vid Mittuniversitetet.

Men i regionen finns fortfarande en högre andel än i övriga landet som saknar högskoleutbildning. Det är skäl nog för fortsatta satsningar.

Med rätt förutsättningar skulle Mittuniversitetet kunna ta ett ännu större ansvar. Därför bör regeringen rikta anslag både för utbildning och forskning till regioner som har en låg och minskande andel utbildningsplatser per capita.

En av Mittuniversitetets framtida utmaningar handlar om att forskningsförankra välfärdssektorns professionsutbildningar – när staten vill satsa på utbyggda utbildningar för exempelvis sjuksköterskor och lärare är det också rimligt att dessa, för en högre kvalitet, kan förankras i forskning.

Dagens anslagsfördelning försvårar detta och här tar vi ett stort utbildningsansvar utan att kunna bygga ut forskningsmiljön i den takt som vore nödvändig.

Regeringen bör också kunna se att olika typer av lärosäten skulle kunna ha olika roller och olika uppdrag i det svenska utbildningssystemet. I den diskussionen skulle Mittuniversitetet kunna vara en förebild både vad gäller nya utbildningsformer och väl utvecklade samverkansformer kring forskningen.

Här skulle Mittuniversitetet kunna bli en förebild för det moderna universitetet, regionalt förankrat men betydelsefullt för hela landet.

Anders Söderholm

rektor

Mats Tinnsten

prorektor

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons