Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En undersköterskas rop på hjälp

Annons

Detta är ett brev och ett rop på hjälp från en undersköterska som är otroligt nära att bryta samman och kollapsa!

Min undran är; vad vill politiker ha för vård för de äldre som vistas i sina "bås” på olika särskilda boenden?

När ska vi som jobbar bli hörsammade så att vi bemannas upp så vi hinner utföra de uppgifter som vi enligt lag måste hinna med? Det går inte i dagsläget.

Vi får jämt höra att "ni är bemannade som ni ska." Hjälp, det går inte! Att komma hem från arbetet och varje gång känna känslan av hopplöshet, medlidande och total uppgivenhet av allt man inte hunnit göra.

Ärligt, ni/vi som jobbar på säbo:n, när fick vi tid över sist att ta med en boende på promenad, att låta den känna höstens friska luft?!

När fick vi tiden över att prata med dem om det som varit, att få lyssna på deras historia?!

När finns tiden att ha ett rehabiliterande förhållningssätt?!

När ska vi finna tiden och trösta i svåra stunder?! När ska det bli ändring?!

Jobbsökande

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel