Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En vanlig hederlig grusväg

En vanlig hel och fungerande grusväg som kommer glesbygden till del. Runt om i Norrlands inland pågår ett upprop för bättre grusvägar och mer infrastrukturpengar som kommer norrland till del.

Annons

Offerdalsbygdens Göte Thorén var först med initiativet. I länet är riksdagsmannen Per Åsling (C) och Reaxcers styrelseordförande Bo Ottosson två högljudda ambassadörer för kraven.

Missnöjet har växt fram som ett resultat av det systemfel som finns inom svensk regionalpolitik och hur den avspeglar sig i infrastruktursatsningar. Fokus handlar allt som oftast om att binda ihop öst (Stockholm) med väst (Göteborg) i kampen om det stora väljarunderlaget. Det är där den stora infrastrukturambitionen hamnar; satsningar som kommer bilindustrin i Trollhättan och Göteborg till del, en förbifart till Stockholm och höghastighetståg mellan Sveriges två största städer.

Dagens tilldelning av väganslag tar en större hänsyn till folkmängd och straffar ut regioner som utmanas av avstånd. Det ger i sin tur snedvridna villkor mellan att bo och verka i norr och i söder. En relevant jämförelse är den mellan Jämtland och Blekinge. I de två länen bor i princip lika många invånare med skillnaden att Jämtland har fyra gånger så mycket väg som Blekinge har. Trots det tar man del av i princip samma väganslag. 171 miljoner kronor i Blekinge och 168 miljoner kronor i Jämtland.

I söder binds Sverige ihop. Här i norr slits vi isär i frånvaron av satsningar. I en allt mer globaliserad värld med omvärldens tryck på snabba leveranser och exporttillgänglighet är kraven högre på framkomliga vägar. Här är lastbildstransporten en norm och därför måste fördelningsnyckeln förändras. Avstånd måste uppvärderas i svensk politik.

I grunden handlar det om vilken potential det jämtländska näringslivet ska erbjudas. I dag är vart femte jobb beroende av en fungerande skogsindustri. Ett annat viktigt, men säsongsberoende ben, är turismen som kräver fungerande vägar. Men Jämtland kan inte bara bäras upp av den livsnödvändiga skogsindustrin och turismen. Om Jämtland ska utvecklas med fler jobb och en ökad inflyttning måste den exporterande industrin utanför Östersunds kommun också ha en infrastruktur som erbjuder konkurrenskraftiga villkor. Annars vinner näringslivet inte kampen. Och jobben kommer andra regioner till del.

Kraven från vägupproren är inte särskilt högt ställda. Det handlar inte om höghastighetståg eller breda motorvägar utom om vanliga hederliga grusvägar som är hel, ren och kommer glesbygden till del. Det kan därför inte vara särskilt svårt att möta vägupprorens krav. Men Politik handlar om ambitioner. Och ambitionen måste finnas där. Bortom normen att binda ihop öst och väst.