Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Enkel lösning utan effekt

När valet närmar sig kommer de att komma i mängder, de till synes enkla lösningarna på komplicerade problem.

Annons

Ett sådant har regeringen presenterat i form av ytterligare ett förslag från utbildningsminister Jan Björklund. Problemet är tydligt. I Sverige är det alldeles för få som utbildar sig till lärare i matematik, NO-ämnen och teknik. Regeringen föreslår därför att en "examenspremie" ska införas. Den ska gälla för ämneslärare inom matematik, fysik, kemi, biologi och teknik och de ska få 25 000 kronor vid examen – skattefritt dessutom.

Problemen med enkla lösningar är att de möjligen lindrar symptomen, men sällan löser det underliggande problemen. Ibland kan det också leda till att andra grupper, som känner sig i samma behov av särbehandling, känner sig än mer missnöjda. När det gäller lärare kan man naturligtvis undra varför inte andra lärargrupper ska få motsvarande bonus vid examen. Även om det bara handlar om de utbildningsinriktningar som det är svårt att rekryterar studenter till finns det andra utbildningar som också har svåra att rekrytera – till exempel när det gäller lärare i tyska.

Men det grundläggande problemet är att åtgärden knappast har någon större långsiktig effekt. Självklart kan ekonomin spela roll – men betydelsen ska inte överdrivas. Framför allt ligger lösningen inte i den typ av tillfälliga insatser som regeringen nu föreslår, utan i ett långsiktigt arbete med att sätta konkurrenskraftiga löner. Det handlar också om att inte falla för frestelsen med snabbt höjda ingångslöner, utan värna om en lönebildning som ger utrymme för en löneutveckling.

Det grundläggande problemet är dock att det i dag finns ett alldeles för litet intresse för studier när det gäller matematik, naturvetenskap och i viss mån moderna språk, förutom engelska. Det gör att gruppen unga människor som ens kan vara intresserade av att välja en lärarutbildning i dessa ämnen är för liten. Det låga intresset gör att det också kan vara svårt också för andra arbetsgivare att hitta personer med rätt kvalifikationer.

Sedan har skolan också ett problem med hur den har framställts, där både politiker och fackförening ägnat decennier till att svartmåla den svenska skolan. Det har knappast gjort det lättare att rekrytera sökande till läraryrket.

Regeringen har genomfört och föreslår också en del andra, mer väl avvägda och långsiktiga, åtgärder för att få fler att välja lärarbanan. Bland annat bygger man ut den kompletterande pedagogiska utbildningen för dem som på annat sätt skaffat sig tillräckliga ämneskunskaper. Det är just den typ av långsiktiga satsningar som tillsammans med ett arbete för att stärka läraryrkets attraktivitet kan bidra till att fler vill blir lärare. Tyvärr drunknar de mer konstruktiva förslagen i svallvågorna kring det spektakulära examenspremieförslaget.

Varför lanseras då förslaget till examenspremie? Det går inte att komma ifrån att examenspremien är en sådan där konkret åtgärd som är enkel att förstå och därför frestande att ta till. Inte minst passar det bra som en nyhet på Dagens Nyheters debattsida. Antagligen är det också den tydligaste effekt förslaget kommer att ha – det är ett sätt att visa att regeringen bryr sig om problemet. Någon större effekt på intresset för att bli lärare i kemi på högstadiet kommer det inte att ha.